Societetshuset - varmbadhuset, Hjo Stadspark

IN ENGLISH

Här i Hjo Stadspark låg i slutet av 1800-talet en vattenkuranstalt. Aktiebolaget Hjo Vattenkuranstalt startades av fyra Hjobor: godsägare Harald Röhss på Munkeberg, greve Gustaf Sparre på Almnäs, grosshandlare Gustaf Sjöstedt i Hjo och den då nyinflyttade provinsialläkaren Dr. Wilhelm Baggstedt. Man köpte in en lantegendom i form av parken och börjande bygga med övertygelse om att en kuranstalt i Hjo med närhet till Vättern hade stor potential. Därtill drogs järnvägen till Hjo 1873 vilket gjorde Hjo än mer lättillgängligt för besökare. 1878 stod anläggningen klar och invigdes med pompa och ståt.  

Varmbadhuset - kuranstaltens kärna 

Varmbadhuset var Vattenkuranstaltens kärna – en påkostad byggnad som skänkte anläggningen sin status. Hit kom gästerna för att få olika sorters behandlingar i form av massage, sjukgymnastik, elektriska ljusbad och Nauheimerbad med flytande kolsyra. Dessa behandlingar hade gästerna fått ordinerade till sig antingen av sin husläkare, eller så kom man hit på eget bevåg, för att undersökas på plats och botas mot sin sjukdom. Sjukdomar som kuranstalten specialiserade sig på var till exempel ”reumatism, blodbrist, ömtålig hud, kronisk mag- och tarmkatarr, njur- och gallsten, ägghvitesjuka och underlifssjukdomar”. Man erbjöds också varma och kalla bad.

Ursprungligt utseende på Varmbadhuset med dess flyglar, som idag inte finns kvar. 

En massagemaskin från kurorten. 

Kur- och badavgifter under kurortens tid

I första klass: 

• Inskrivningsavgift 6 kr, "erlägges vid inskrifningen och gäller för hela badtiden". 
• Veckoavgift 11 kr, "erlägges i förskott för hvarje vecka".

I andra klass: 

• Inskrivningsavgift 75 öre. 
• Veckoavgift 6 kr, 50 öre.  

"Alla badgäster erhålla fri läkarevård".

Det sociala livet på kurorten 

Det sociala livet utgjorde också en viktig bit av kurortslivet. Man kom för att socialisera, knyta nya bekantskaper och leva gott. Därför ordnades många fester, basarer, musik- och teaterföreställningar och på våning två i Socitetshuset fanns restaurang och sällskapssalonger.

Som alltid när man är på semester, är maten ett viktigt inslag. På kurorten åt man gärna, mycket och gott.   

Här kan vi läsa Halvar Hasselrots text "Fågelåskonfirmander på stadsresa med sin kyrkoherde" publicerad i boken Guldkroksbygden II, 1963. Texten ger en glimt av hur en vanlig dag på kurorten i början av 1900-talet kan ha sett ut. Här beskriver han det sociala livet på kurorten, underhållningen och naturligtvis maten - i form av fröken Beckmans kakor. Resan skedde sannolikt någon gång mellan 1905 och 1910: 

"Så fortsatte man förbi hotell Royal nedför backen till stationen och vidare halvbågsbron över järnvägsspåret, som ledde till hamnen, förbi doktorsvillan med restaurant Bellevue i bakgrunden. Eftermiddagskonserten av Karlsborgs militärmusikkår gick just av stapeln och mycket folk hade församlats kring kaffeborden på terrassen. Trafik gled som bäst in i hamnen från sin första dagstur till Hästholmen. Det var mycket att se på i Hjo på den tiden. I parken promenerade badgäster av och an livligt samspråkande, satt på soffor och läste eller såg på ungdomar som spelade tennis och krocket. Från societetssalongen i badhuset hördes pianomusik.

Men målet var fröken Anna Beckmans kiosk, längst bort i parken dold tills man var så gott som framme av tät grönska. Det som sagt tid för eftermiddagskaffe och alla bord upptagna av badgäster och Hjobor. Dock lyckades man få plats, och så dukades fram saft och kakor, och vilka kakor! Har det någonsin funnits eller kommer att finnas något liknande fröken Beckmans kakor? Uppsalabröd, cognacskranser m m! Jag bara frågar?"

Slutet på kurorten 

1932 brann Järnvägshotellet ner, där nuvarande Hotell Bellevue ligger. Detta blev början på slutet av Vattenkuranstalten och 1935 lades anläggningen ned. Den byggnad som vi ser idag är mindre än originalet. Under kurortstiden hade byggnaden flyglar på båda sidor och en altan runt hela huset. Dessa revs efter 1935.

Varmbadhuset idag 

Idag inryms ett experimenthus för stora och små i byggnaden. Det har även tidigare varit ett Vätternakvarium och ett fjärilsmuseum.

Läs mer 

Du kan läsa mer om Societetshuset i Per-Göran Ylanders bok Hjo Stadspark och dess byggnader. Boken finns att låna på Hjo Stadsbibliotek, alternativt köpa på Hjo Bokhandel eller Hjo Turistinformation.