Yvonne om sitt konstnärskap

I Hjo hittade konstnären Yvonne Nimar hem för snart 50 år sen. Nu är villan på Villagatan den självklara tryggheten och vilan mellan de resor som konstnärskapet tar med henne på.

Västerås sent 1950-tal: Små barnhänder doppar en fralla i varm choklad och formar den blöta smörgåsen till människoliknande figurer. Några år senare, när föräldrarna bygger hus, skapar åttaåringens händer former i leran.

"Att forma, skapa och rita har alltid funnits där. Men det var ingenting som jag tänkte att jag skulle kunna jobba med", säger Yvonne Nimar.

Trots att ingen i släkten hade haft ett liknande yrke blev konstnärskapet Yvonne Nimars liv. Efter uppväxten i Västerås och lärarstudier i Linköping tog kärleken henne till Hjo. Staden har genom åren blivit det självklara hemmet – en viktig plats när jobbet innebär perioder av resande.

"Jag är en hemmamänniska egentligen. Hjo betyder väldigt mycket för mig på det sättet – en bra plats att komma hem till. Jag har många fina vänner här och jag älskar Vättern".

Ro att skapa

Utanför den stora trävillan på Villagatan smyckas trädgården av stenskulpturer och det gamla garaget har byggts ut och förvandlats till ateljé.

"En fördel med att vara konstnär i Hjo är att det är en liten ort och att man får lugn och ro. Det är en vacker plats vid Vättern".

I slutet av 1990-talet startade Yvonne konstutbildningen på Hjo folkhögskola tillsammans med Pära Bjurström och Pellas G Hansson. Hon har själv undervisat på skolan i perioder. 

Nya material ger nya idéer

Sedan Hjokonstnärens första utställning 1987 har hon utforskat mängder av material – allt från lera och glas till papper och sten. Leran är följsam, fantasifull och tillåtande. Enkel. Stenen är dess motsats. Och glas är någonting helt annat – där krävs stora och noggranna förberedelser.

"Varje material ger mig nya idéer. Om man dessutom sammanfogar material så får man en ännu större idékarta".

Den råa ytan är genomgående i Yvonnes konst. Hon slätar inte ut materialet utan sparar strukturen för att ge verket en mer mänsklig känsla. Skulpturerna pryder bland annat Nacka strand, ett universitet i Indien och förstås Hjo stad: Yvonne har skapat minnesmonumentet över Estrid Ericson i hamnbacken.

Konst som talar

Genom åren har Yvonne arbetat i bland annat Italien, Spanien, Indien och Portugal. I Sverige reser hon ofta till Bohuslän och Gotland och när hon arbetar med glaskonst är det i samarbete med Boda glass factory i Småland.

"Själva arbetet är det viktiga för mig. Att få utforma. Jag vill utvecklas och bli så bra som möjligt och försöker samtidigt göra någonting som kan tala till andra människor. Det blir ett språk – en vilja att säga någonting".

Vad är det bästa med att bo i Hjo?

"Det är en fin plats att bo och vara på, och att utgå från. Här finns många fina människor som jag har lärt känna genom åren".