Trädgårdsarkitekten Sternemann

Vem var Sternemann?

Tidsperioden anses ha varit en guldålder för trädgårdskonsten i Sverige. Tusentals parker och trädgårdar kom till i landet under denna tid, och de formgavs och anlades vanligtvis av trädgårdsmästare och trädgårdsarkitekter. En av dem var Sternemann. 

Men, vem var då denne man? Han föddes 6 juni 1824 i Erfurt i Sachsen, som idag ligger i sydöstra Tyskland. 1845 flyttade Sternemann som 21-åring till en liten ort som heter Viby i Närke. Han kom sedan att hinna med mängder av flytter inom landet innan han så småningom, 1857, hamnade i Skaraborg där han blev kvar fram till sin död 1893. 

I slutet av 1840-talet gifte sig Sternemann med Caijsa Frykström, sju år äldre än honom själv. Tillsammans fick de sju barn, varav en son och fyra döttrar nådde vuxen ålder. Caijsa gick bort 1870. Deras yngsta barn var då 10 år. 

Att bli trädgårdsarkitekt på 1800-talet 

Trädgårdsmästare och trädgårdsarkitekt var den vanligaste titeln på dem som ritade och anlade parker på den här tiden. Det krävdes ingen formell utbildning för att få titulera sig trädgårdsarkitekt, men någon specifik trädgårdsarkitektutbildning fanns å andra sidan inte på slutet av 1800-talet i Sverige. Titeln trädgårdsarkitekt kunde man istället arbeta sig till, först som lärling vid en slotts- eller herrgårdsträdgård följt av praktik vid en av de trädgårdsskolor som fanns i Stockholmsområdet. Dessa var dock alla inriktade mot skötsel av privata anläggningar. Någon särskild undervisning i att utforma offentliga parker fanns inte. För Sternemanns del tros han ha fått sin kunskap under sina år som trädgårdsmästare på privata egendomar i Närke, Dalsland och Värmland. 

En konsult med uppdrag över hela Skaraborg  

Under Sternemanns yrkesverksamma liv i Skaraborg utförde han, som vi vet, 21 verk som bestod av en blandning av privata och offentliga uppdrag. Han utförde sitt arbete i hela området i Skaraborg, från Lidköping i väster till Hjo i öster, där järnvägen gjorde det möjligt för honom att förflytta sig någorlunda snabbt. 

I boken "Blommande Trädgårdar och Grönskande Parker" går att läsa ett meddelande som Sternemann skickade 17 april 1877 från sin bostad i Lidköping till grosshandlare Gustaf Sjöstedt i Hjo. Detta meddelande ger en glimt i hur hans konsultuppdrag gick till: 

"Jag har inställt min tilltänkta resa norrut med dagens aftontåg för att med samma tåg i morgon (onsdagen) resa till Hjo - kommer kanske att ligga öfver natten på Munkeberg men är förmiddagen därpå i sällskap med Herr Röhss i Hjo för att ställa mig till Herrarnas disposition". 

Uppdraget att anlägga Hjo Stadspark 

1878 invigdes Hjo Vattenkuranstalt, en dåtidens "all-inclusive" dit människor reste från hela Sverige för att bada, socialisera och må gott. Initiativtagare till kuranstalten var bland annat greve Gustaf Sparre på Almnäs, godsägare Harald Röhss på Munkeberg, grosshandlare Gustaf Sjöstedt och provinsialläkare Wilhelm Baggstedt. I november 1876 beslöt de fyra herrarna att:

"...anmoda herr J.J. Sternemann att vid besök på stället ej mindre uttala sina tankar rörande lämpligaste läget för anstalten än jemväl sedan denna blifvit bestämd upprätta ritning till plantering och parkanläggning...och att från dertill kompetent person förskaffa förslag till byggnader". 

I mars 1877 levererar så Sternemann ett förslag till sina uppdragsgivare i Hjo. Parken beräknas att kosta 6 500 kronor inklusive växter, arbetskostnader, nio välvda broar och målade ledstänger samt Sternemanns ritningsarvode på 396 riksdaler. Byggmästare blev Anders Pettersson från Värsås. 

Plantering av Hjo Stadspark 

Om man kikar på det planteringsförslag som Sternemann presenterade, kan man kanske höja ögonbrynen en aning när man inser mängden plantor. Inte mindre än 1500 av varje respektive trädsort - björk, rödbok, ek, gran och tall - skulle planteras. Därtill en rad andra sorter så som tyska brokbladiga lönnar, pyramidalmar och nordamerikanska granar. Totalt ett 60-tal olika trädslag utöver markväxter. Markväxterna bestod i sin tur av "700 grofva buskar, 160 storbladiga buskar, 350 blomsterbuskar, 100 frilandstörnrosor (buskrosor), 20 strutbräken och 5 jättebjörnlokor". "Grofva buskar" avsedde bland annat hägg, hassel, liguster, fläder, syrén, kornell, spirea och berberis.

Hela listan anges totalt ha innefattat drygt 10 000 växter och träd. 

Parkens utformning 

Parkområdet, precis intill Vätterns strand, är tre kilometer långt och omfattar drygt 10 hektar. Utformningen präglas av olika parkrum skapade genom omväxlande mörka, täta trädbestånd och ljusa, öppna gläntor, en variationen av trädslag samt de tvärgående siktlinjerna.  

Växtligheten i parken idag 

1893 lämnade Johan Joseph Sternemann obemärkt livet och någon bouppteckning tycks aldrig ha blivit upprättad. Hans livsverk lever dock vidare och Hjobor och besökare njuter fortfarande av denna gröna oas mitt i Hjo stad. Här finns idag ett 40-tal olika trädslag kvar och parken är i sina grunddrag oförändrad sen dess tillkomst. Alla träd i parken har sin egen skylt där trädets namn samt latinska beteckning står angivet.

Parken - byggnadsminnesmärkt 

Vissa hävdar att ett av Sternemanns bäst bevarade verk är Hjo Stadspark. Inte förvånande blev därför parkområdet, inkl dess byggnader, 2018 förklarat som ett byggnadsminne av Länsstyrelsen som bedömer att parken har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. "Vattenkuranstalten var på sin tid en av Sveriges främsta badanläggningar med sin kombination av bad och umgänge i vacker miljö vid Vättern". 

Byggnadsminnesförklaringen innebär att området i parken ska vårdas och underhållas så att karaktären bevaras, samt att parkens byggnader inte får rivas, flyttas eller byggas om utan tillstånd av Länsstyrelsen. Parken ägs idag av Hjo kommun. Parkens olika byggnader, i sin tur, ägs till viss del av Hjo kommun samt av ett privat fastighetsbolag.