Hjo Stadspark

Hjo Stadspark - en bit kulturhistoria 

Stadsparken är en plats som andas historia. Här låg i slutet av 1800-talet en kuranstalt. Den startades av fyra hjobor: godsägare Harald Röhss på Munkeberg, greve Gustaf Sparre på Almnäs, grosshandlare Gustaf Sjöstedt i Hjo och den då nyinflyttade provinsialläkaren Dr. Wilhelm Baggstedt. De såg potential i Hjos geografiska placering och tillgång till båttransport över till östra sidan Vättern samt tåganslutning från Hjo vidare mot Stenstorp. Det var helt enkelt relativt enkelt att ta sig till och från Hjo. Därtill var hälsobrunnar på denna tid ett mode, allra helst för överklassen, och läget vid Vättern var en förgyllande faktor.

Med detta i åtanke köpte de fyra herrarna in en lantegendom i form av parken och börjande bygga. Man drog vatten från Källebo, ca 3 kilometer utanför Hjo, och ledde detta i urholkade ekstammar ner till parken. På så vis försörjdes Vattenkuranstalten med friskt vatten på daglig basis. Därefter anlitades en tysk trädgårdsarkitekt, Johan Joseph Sternemann, att anlägga själva parken - ett ställe där gästerna skulle ges möjlighet att flanera, umgås och koppla av.

Vissa byggnader fanns redan vid parkens anläggande, bland annat nuvarande Villa Idun. De flesta av parkens villor tillkom dock i och med kuranstalten. Dessa skulle inrymma logi, sällskapssalonger och läkarmottagningar för kuranstaltens gäster. Därtill byggde man ett varmbadhus. Detta var kurortens hjärta och här kunde gästerna får olika typer av behandlingar, ordinerade av sin läkare. De kunde också socialisera på våning två, i byggnadens sällskapssalonger. 

1878 stod hela anläggningen klar och den inviges med pompa och ståt. Gästerna började anlända och anstalten var populär under många år. De övernattade i flertalet av parkens villor eller på Järnvägshotellet, som låg precis i anslutning till parken - där nuvarande Hotell Bellevue ligger.

Slutet på kuranstalten 

Parkanläggningen och trädgårdsarkitekten Sterneman 

1876 fick den tyska trädgårdsarkitekten J J Sterneman uppdraget att anlägga Hjo Stadspark, som parkanläggning till Hjo Vattenkuranstalt. 

I mars 1877 levererade Sternemann sitt första förslag till sina uppdragsgivare i Hjo. Parken beräknades kosta 6 500 kronor inklusive växter, arbetskostnader, nio välvda broar och målade ledstänger samt Sternemanns ritningsarvode på 396 riksdaler. Byggmästare blev Anders Pettersson från Värsås. 

Du kan läsa mer om Sternemann här >>

Parkens träd och växter 

I Sternemanns planteringsförslag från 1877 hittar vi inget färre än ca 10 200 plantor. Av dessa är 7 500 småplantor av björk, bok, ek, gran och tall. Ytterligare 1 150 plantor utgörs av stora mängder klibbal, gråal, avenbok, pil, lind, alm och lärkträd. 1 300 plantor är buskar. Återstående ca 250 plantor består av ca 45 mindre vanliga trädarter. Plantorna sattes mycket tätt och en hel del har gallrats bort under åren. 

Idag finns ca 1000 träd i parken, jämfört med de ca 10 200 plantor som sattes vid parkens anläggande. Björk är det dominerande trädslaget idag, följt av al, bok, ek. 

Du kan läsa mer om vårdprogrammet för Hjo Stadspark här >>

Hur jobbar vi med parken idag?

Marken där parken ligger ägs av Hjo kommun och parken är sedan 2018 byggnadsminnesmärkt vilket innebär att alla åtgärder och förändringar i parken ska ansökas om till Länsstyrelsen Västra Götaland. Länsstyrelsen ger sedan tillstånd utifrån kulturmiljölagen och tar där hänsyn till Biotopskydd och särskilt skyddsvärda träd i parken.

Med undantag av badhusbyggnaden och trädbeståndet är området i stort sett oförändrat sedan anläggandet 1877. Den största förändringen idag utgörs av att flyglarna, den bakre utbyggnaden, verandorna och balkongerna på varmbadhuset är borta. Gångvägssträckningarna är i huvudsak oförändrade sedan sekelskiftet.

Som ett första steg mot en trädvårdsplan för parken har Hjo kommun påbörjat en inventering av parkens alla träd. Enligt denna inventering ska 31 riskträd fällas och tas bort. Arbetet har under 2021 inletts och så här långt har 13 träd fällts. Arbetet med parkens träd fortsätter. 

Renita om parken 

Renita arbetar som ansvarig för kommunens grönområden, inklusive Hjo Stadspark. I sitt arbete fokuserar Renita mycket på hållbarhetsfrågor. Därav har man bland annat gjort om flertalet av parkens rabatter och bytt ut annueller, det vill säga 1-åriga växter, mot perenner (fleråriga växter) för att på så vis bli mer hållbara. 

Renita fokuserar även på hållbarhet och miljö när det gäller bekämpning av ogräs i parken. Parkens alla gångar hålls fria från ogräs med hjälp av gångkratta (man säger att man "sladdar" grusgångarna), hårda ytor bekämpas med hetvatten och i rabatter plockas ogräs manuellt. "Vi använder inga bekämpningsmedel och vårt gödsel är även det organiskt" säger Renita. 

Det mesta arbetet i parken utförs under våren och sommaren - det är då parken har flest besökare och det är viktigt att parken hålls ren och fin - precis som på kuranstaltens tid. På sensommaren, i augusti, slås den norra delen av parken med hjälp av grässlåtter. Detta görs för att hålla fritt från sly och ogräs som annars skulle inverka negativt på det hav av vitsippor som kommer på våren i norra parken. 

Invasiva arter är ett framtida problem i parken där exempelvis parkslide och parksallad breder ut sig allt mer. Dessa är dock inte med på EU:s lista över främmande arter men har på senare tid börjat uppmärksammas. Vill du veta mer om invasiva arter i Sverige och vad du själv kan göra i din trädgård, läs mer här >>.

"Helheten och variationen är det som jag tycker mest om med Hjo Stadspark" säger Renita. "Parken intill hamnen är mer strikt och tillrättalagda med sina planteringar och byggnader medans den norra delen, 'gamleparken' som vi säger, är mer vild och på samma gång rofylld", konstaterar hon. "Ja, det är fantastiskt hur vi har det med denna stora yta mitt i staden, och precis intill Vättern! Finns det någon annan sådan plats i Sverige?" frågar hon sig. "Det är vardagslyx som vi inte får glömma bort eller ta för givet". 

Utställning om parken 

Du kan besöka Kulturkvarterets utställning Särdeles Sundt och Friskt för att få redan på mer om kurorten och parkens historia >>

Parken och dess utmärkelser

Utmärkelsen Europa Nostra

Parken ingår i Sveriges riksintresseområde för kulturmiljövård. Området är också en av de stadsdelar i Hjo som staden 1990 fick pris Europa Nostra för.

Ett byggnadsminne 

2018 blev därtill parken och dess byggnader utsett till Hjos första byggnadsminne att skyddas för framtiden. Detta betyder att området i parken ska vårdas och underhållas så att karaktären bevaras. När det gäller byggnaderna får de inte rivas, flyttas eller byggas om utan Länsstyrelsens tillstånd.

"Stadsparken i Hjo och dess byggnader är idag sannolikt landets bäst bevarade badanläggning belägen i inlandet. Länsstyrelsen bedömer att den har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde", säger Mats Herklint, chef för kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen Västra Götaland.

Ett omdöme av Hjo Stadspark från 1912

Följande recension från 1912 är hämtad från Hjo Tidning och skriven av en förtjust kurortsgäst - Elisabeth Kuylenstierna-Wenster.

"Naturligtvis måste man laga med i räkningen, hvar man njutit sin som­mar för att kunna säga, hur intensivt den verkat. Dem, som vana, intresse eller slump drifvit till Hjo, ha alla skäl att skatta sig lyckliga öfver valet liksom vi badgäster måste felicitera Hjo till ägandet af en så sällsynt fager utpost som badparksområdet. Badorten är den lilla stadens familjeklenod, ärfd från generation till generation och upp­bevarad med ett pietetsfullt förstående af dess stora värde, ty man får söka både in- och utrikes för att finna ett motstycke till Hjo badpark, hvad vård och ans beträffar.

Undertecknad har nu sett den under alla sommarens stadier, har hört räfsan gå regelbundet hvarje morgon, har sett syrenernas magnifika klasar vaja för vinden, guldregnet ringa in högsom­maren, rosorna glöda i julisol och lindblommornas små ljusgula blad sväf­va ned mot marken, men aldrig har jag sett en allé vårdslösad, ett träd eller ett buskage risigt och försummadt."

Aktivitet i parken idag 

Precis som då, är parken fortfarande en levande mötesplats där vi hjobor tycker om att koppla av och umgås i vacker miljö. Här spelar vi tennis, schack, besöker utomhusgymmet, tar en löprunda, har picknick eller besöker någon av konstnärsateljéerna. Vi tar mer våra mindre familjemedlemmar till Experimenthuset, spelar minigolf, njuter av en kaffe eller en bit mat. Men, oavsett vad vi gör här är det ett ställe där vi kopplar av och mår gott.