Arkitektoniska detaljer i trästaden Hjo
1990 belönades Hjo med utmärkelsen Europa Nostra för vår välbevarade träshusbebyggelse. Men vilka speciella trädetaljer kan du då stöta på under din vandring i trästaden? Det får du svar på här....
Det kan vara svårt att tidsbestämma ett hus. Det kan i grunden vara från ett århundrade, sedan ha fått en ny panel nästa århundrade och sin färgsättning århundradet efter. Däremellan kan det ha byggts till och förändrats. I Hjo finns många sådana exempel. Men, man kan säga att Hjo till stor del är en bild av hur en svensk småstad såg ut fram till 1920-30-talet.
Färgsättning
Färgsättningen av Hjos trähusbebyggelse har i många fall bevarats och är i huvudsak från 1800-talet och framåt. Kulörerna man använde sig av var baserade på jordpigment. Man använde främst billiga pigment som ockror, umbror och järnoxid. Rödfärg var också vanlig, men mest på uthus. Pigmenten kunde även blandas till en mängd olika kulörer i röda, bruna och gula toner. Vackra gröna toner fick man fram genom att blanda ockra med svart.
Tak och torn
När du vandrar runt i trästaden Hjo kan du också på vissa håll se så kallade valmade tak. Takens lutning var ett sätt att visa sin status, och många takformer importerades under 1700-talet från södra Europa. En av dessa former var så kallade valmade tak, där gavelspetsarna är avskurna. Du hittar valmat tak på Sjögatan 7, det gula huset bredvid den gamla Gästgivaregården. Du hittar samma takform vid torget, adressen Torggatan 5, där en av Hjos största handelsgårdar Hasselqvistska gården en gång i tiden låg och på det rosa huset i andra hörnet av torget. Detta sistnämnda är för övrigt från 1700-talet men har ny panel från 1860-talet och en färgsättning som kom långt senare.
Tornen som du kan se lite här och var fyller ingen funktion utan är enbart ett arkitektoniskt uttryck för sin tid. De tillkom under 1890-talet som en motreaktion mot 1800-talets tidigare strikta ideal då allt var väldigt symmetriskt. Under slutet av 1800-talet kom därför mer detaljrika och sirliga inslag i form av exempelvis torn som typiskt är placerade i gatuhörn. Här i Hjo ser vi dem ovanför caféet Vete & Råg vid torget, på Missionshusets bostadshus mittemot Stadshuset samt vid Sandtorget.
Fotograf: Rebecca Martyn / Visit Hjo
Handhyvlad panel
Fram till slutet av 1800-talet var de flesta byggnader i Sverige tillverkade i trä, och då oftast i timmer. Före branden 1794 fanns i Hjo 93 träbyggnader och ett stenhus – kyrkan. Efterhand försågs de timrande husen med träpanel. Den var av mycket god kvalitet och tillverkades för hand, det vill säga sågades för hand och hyvlades för hand.
Idag är det ovanligt att hitta hus med bevarad handhyvlad panel i svenska trästäder. Men här i Hjo finns de kvar. Närmare bestämt finns ett 70-tal byggnader och hus. På dessa kan du upptäcka större eller mindre partier med bland annat vackert profilerad handhyvlad panel. Många av byggnaderna är privatägda, men du kan uppleva arkitekturen från gatan på följande adresser: Torggatan 8, Lutherska Missionshuset på Torggatan 5, Sjögatan 1 och Sjögatan 6, Gästgivaregården på Sjögatan 9, Forsbergsgården på Regeringsgatan, Hamngatan 10, Kakelugnsmakaregården på Hantverksgatan 1 och Klings gård på Långgatan 10.
Fotograf: Jesper Anhede
Liggande panel
När du går runt i staden lägg också märke till att många av våra äldre hus har liggande panel på bottenvåningen och stående panel på övervåningen.
Fotograf: Jesper Anhede
Våra uthus
Uthus finns det gott om i Hjo. De har innehållit allt från utedass till vedbodar. På många av dem sitter dörrar som är försedda med ett kryss, ibland ett, ibland två. Kryssen är till för både funktion och estetik. De behövs för att staga upp plankdörren, men genom att lägga krysset på utsidan kunde man passa på att göra dem vackra, till exempel med fasningar. Tja, varför inte förena nytta med nöje?
Fotograf: LQpictures
Utställning - Skärvor av Hjo
Du kan lära dig mer om trästadens historia i utställningen Skärvor av Hjo inne på Kulturkvarteret, fri entré!