Hjo och dess ängsmarker

BLOMRIKA MILJÖER OCH SLÅTTERÄNGAR 

Hjo kommun har identifierat 13 platser där gräset tidigare har klippt men som nu istället ska omvandlas till att bli blomrika miljöer gynnsamma för den biologiska mångfalden med fokus på pollinerare. Totalt rör det sig om 41 500 kvadratmeter som ska långsiktigt ska förvaltas som slåtterängar för att på bästa sätt gynna pollinerarnas livsmiljöer. Slåtterängarna slås med lie eller häst, helt fossilfritt, och på vissa platser hässjas höet på traditionellt sätt, vilket uppskattas av både besökare och Hjobor.

Här kan du läsa mer om hur Hjo kommun arbetar med ängsytor och blomrika miljöer >>

MADEN, EN EXEMPELÄNG 

Maden är en centralt belägen äng intill Hjoåns dalgång (nedanför Ådalsvägen) som kommer att bli huvudäng för att "symbolisera" övriga ängsytor. Denna äng kommer att bli särskilt utmarkerad och härifrån kommuniceras arbetet med kommunens blomrika miljöer i form av både permanenta visualiseringar och aktiviteter. Som en grund för arbetet med Maden görs en ängsinventering under perioden maj-augusti 2021.

Här på Maden kommer en mindre visningsrabatt att anläggas, där besökare kan känna arterna på ängen. Här ska också en slagen stig slingra sig fram genom ängen till exempelrabatten så att du lättare kan ta dig fram till visningsrabatten. 

Aktiviteter kommer också att hållas på Maden under vissa delar av året. Bland annat augustis Slåtterdag, som du kan hittar i evenemangskalendern >>

VARFÖR VIKTIGT MED BLOMRIKA MILJÖER? 

Så mycket som 80 % av städers grönytor består av gräsmattor. Detta gör att staden blir som en öken för många småkryp som behöver nektar och pollen. Av landets 300 arter vildbin är idag 30 % hotade, eller nära att vara hotade. De kan inte ersättas av tambin. Vissa pollinerare besöker bara få arter blommor, därför är det viktigt att det finns många olika blommor i landskapet. Genom att omvandla vissa gräsmattor till slåtterängar med blommande örter skapas mer gynnsamma miljöer för många insekter som är viktiga pollinerare. Dessa ytor slås efter blomning och höet tas sedan bort. 

VAD ÄR EN POLLINERARE? 

Pollinatörerna har en mycket viktig roll i upprätthållandet av naturens växtsamhällen, jordbrukets växtproduktion och trädgårdsodlingen. I Sverige är det främst insekter som är pollinatörer. 

Du kan läsa mer om pollinatörer på Naturvårdsverkets sida här >>

TIPS PÅ VAD DU SJÄLV KAN GÖRA  

1. Vad gör jag åt invasiva arter?

Invasiva främmande arter är växter, djur, svampar och mikroorganismer som avsiktligt eller oavsiktligt flyttats till en ny miljö och som där sprider sig snabbt och orsakar skador på naturen. Det kan vara växter som tränger ut andra växter eller är giftiga, djur som äter upp eller konkurrerar ut andra djurarter eller djur som sprider sjukdomar. I Sverige finns mer än 2000 främmande arter, cirka 20 procent av dem är invasiva eller potentiellt invasiva.

Exempel på invasiva arter är jätteloka, jättebalsamin, gul skunkkalla och bredloka. 

Läs mer om invasiva arter och vad du själv kan göra - på Naturvårdsverkets sida >>

2. Vad är en ängsblomma och hur skapar jag min egen äng?

Exempel på ängsblommor är åkervädd, ängsvädd, prästkrage, blåklocka, prästkrage, blåklint, ängskovall, natt och dag, ängsskallra, höskallra, svinrot, myskmalva, sommarfibbla, blåeld och darrgräs. 

Här kan du läsa mer om ängsblommor och hur du skapar din egen äng >>

3. Bygg ett insektshotell 

Här får du hjälp med att bygga ett insektshotell >>

4. Hur gör jag en fröbomb?

En fröbomb är en boll av lera och jord som fylls med fröer. "Bomberna" kastas på olika platser med förhoppningen att de ska börja gro nästa gång det börjar regna. Under tiden skyddar lerhöljet fröna från att spridas med vinden eller bli uppätna av fåglar och andra djur.

Fröbomben gör du genom att blanda olika frön från växter om finns vilt i ditt närområde och som kan etablera sig lätt utan att någon behöver sköta om dem, till exempel olika ängsblommor.

Många av dessa blommor lockar till sig humlor, fjärilar och bin och gynnar den biologiska mångfalden. De blommar över hela sommaren och ger en varierande och färgglad miljö. Lera kan man få från en lerig jord, från en sjöbotten eller köpa i affär.

Recept

• 3 dl finmald lera
• 2 dl kompostjord
• 0,5 dl fröer
• ca 1,5 dl vatten

Blanda allt väl till en lagom fast smet. Knåda ihop till en boll för att sedan rulla ut till en limpa. Dela i sex delar och rulla till bollar. Vänd gärna runt i kompostjord. Låt torka något dygn och släng sedan ut på lämpligt ställe.

6. Hur fixar jag en bivattnare?

Hårt arbetande bin behöver dricka vatten då och då, men de är inte alltid de hittar till en grund och säker vattenkälla. En naturligt litet vattenhål till trädgårdens bin och övriga pollinerare gör du enkelt själv.

Ett grunt fat med vatten fungerar utmärkt. Lägg gärna några stenar eller kulor i fatet så att bina har något att landa på när de ska ta sig en slurk.

7. Ta del av vårt slåtterbingo 

I vårt Slåtterbingo får ytterligare hjälpa att hitta saker som du själv kan göra för att skapa en bra livsmiljö för våra småkryp och pollinerare.