Historisk stadsvandring i Kulturaxeln
Vänersborg

Här nedan följer en kort sammanfattning av de platser som ingår i stadsvandringen.

Platser längs vägen

1 - Vänersborgs museum

Första stoppet på din resa är det vackra Vänersborgs museum. Ett litet renässanspalats som från början låg på baksidan av läroverket som skulle bli ett museum. Inte ett museum över Vänersborgs historia, utan ett museum som famnade världen. Det skulle husera fynd hämtade från världen av Adolf Andersohn och Axel Wilhelm Eriksson och dåtidens vänersborgare kunde stiga in i en fascinerande, vacker, fängslande och exotisk värld.

2 - Läroverket

Läroverket var en ståtlig klassicistisk skolbyggnad som byggdes 1867 på vad som i folkmun kallades "Kotorget" bakom Kyrkoplantaget. Byggnaden stod kvar till 1963 då den revs för att ersättas av Huvudnässkolan. Dock så hade byggnaden flera brister i konstruktionen och Huvudnässkolans historia räckte endast i 50 år. Då revs allt utom Aulan som fortfarande står kvar. 

3 - Kyrkan och Kyrkoplantaget

Dagens kyrka ligger i samma kvarter som där de inflyttade brätteborna reste sin första träkyrka på 1640-talet. Dagens kyrka stod klar 1784 dock blev inte tornet klart förrän 1801. Mot århundradets slut hade kyrkoplantaget blivit en vacker park och i augusti 1898 gladdes lokalbefolkningen åt att belysning sattes upp bakom kyrkan.

4 - Landqvistiska gården och björnjägaren Lloyd

Här stod en av Drottninggatans vackraste byggnader som tyvärr brandskadades svårt och därefter revs år 1970. Den mest kända hyresgästen i detta hus var björnjägaren Llewellyn Lloyd som flyttade dit 1831. Han väckte stor uppmärksamhet då han gick igenom staden med tama björnar i koppel och på vintern åkt han skidor i Plantaget.

5 - Manufakturhandlare Scherman och stadens första fotokurs

I detta ännu bevarade hus drev vid mitten av 1800-talet manufakturhandlare Gustaf Scherman sin verksamhet. I huset finns även ett stycke svensk skofabrikshistoria då skofabrikör Anders Fredrik Carlsson åren 1870-1875 bodde här och drev skotillverkning med ett 50-tal anställda. Tillverkningen flyttades senare till Kyrkogatan 19.

6 - Madame Caulvin

Ett av de bäst bevarade trähuset från de första årtiondena efter stadsbranden 1834. Efter branden skulle staden återuppbyggas som en residens- och sjöfartsstad med nya och moderna hus längs Drottning- och Kungsgatorna. Madame Carolina Caulvins hus i hörnet av Drottning- och Edsgatan utgör ett välbevarat slående exempel på dåtidens byggnader i centrum. 

7- Vänersborgs Apotek

Vänersborgs apotek räknar sin historia tillbaka till 1727 då apotekare Gustaf Amund Wichland öppnade sin verksamhet i staden. Det vackra apotekshus som idag ligger i hörnet av Drottning- Edsgatan uppfördes 1839 och är en av Vänersborgs mest välbevarade byggnader från tiden. Drottninggatan 14 kom att vara adress för apoteket fram till 1967 då det flyttade till Sundsgatan.

8 - Rådbergska huset

Redan under Gustav III:s tid så skaffade familjen Rådberg hus på torgets östra del vilket då var bebyggt. Efter branden 1834 var det sonen Daniel Rådberg som bosatte sig på Drottninggatan 12 och där uppförde det Rådbergska huset. Huset revs 1959 för att ge plats för dåtidens så populära varuhuset Enhetsprisaktiebolaget - EPA. 

9 - Orupska huset

Det som kom att bli Orupska huset uppfördes efter branden 1834 och ägdes då av grosshandlaren Lar Prytz. Dock brann det ner 1870 och tomten stod tom fram till 1882. Då köpte Vänersborgs Sparbank tomten för att uppföra ett ståndsmässigt bankhus. År 1948 genomgick bankhuset n ombyggnad då man byggde in en tredje våning

10 - Skarinska

I hörnet av Drottninggatan-Residensgatan ligger det Skarinska huset. Familjen Skarin, som hade rötter ner i 1700-talets Vänersborg, öppnade butik här redan 1834. Nuvarande byggnad uppfördes kort efter 1870 och huserade manufakturhandel som 1903 anställde en 18 åring vid namn Birger Sjöberg som skulle bli den store diktaren och skalden som gav Vänersborg namnet Lilla Paris.

11 - Appelbergska

Appelbergska huset är ett hus som uppfördes kort efter kvartersbranden 1870. Här drevs bland annat skrädderi och manufakturhandel. Under 1900-talet var hörnlokalen upplåten för järnhandel och senare begravningsbyrå. 

12 - Strömbergska-Hedmanska

Ett av de större stenhus som uppfördes efter stadsbranden 1834 var det Strömbergska i nordöstra hörnet av Drottning- och Hamngatan. Huset kom att hysa en del av den allt mer välmående stadens nöjesliv och i oktober 1867 öppnade här mamsell Anna-Britta Edström Stadskällare. Strömbergska huset brann ned i en kvartersbrand 1870. 

13 - Strömmerska huset

En profilbyggnad, inte bara för Fisktorget utan för hela Vänersborg, var det Stömmerska huset vid Fisktorgets norra ända. Huset var, med Vänersborgsmått, ett smärre stadspalats med sina 23 rum, två kök och källare. Bland husets mer kända hyresgäster märks rådmannen, handlaren och stadsfullmäktigeledamoten Albert Carlsson.

14 - Fisktorget och Hamnkanalen

Fisktorget eller, som det tidigare kallades, Hamntorget, var efter byggandet av kajanläggningarna en livlig plats där stora mängder varor lastades av och på fartygen och där ångbåtarnas många passagerare valde att sträcka på benen på resan mellan Stockholm och Göteborg. Fiskhandel pågick här in på 1980-talet då handlaren Feskar-Lasse varje vecka lockade hit stora skaror kunder till sin fiskbil.

15 - Paalzowska

Kungsgatan 1 var sedan Vänersborgs grundläggande synonymt med stadens östra port, den så kallade Dalboporten. Det var bland annat här som tullskrivaren hade sin bostad och sitt kontor. Samtliga fastigheter här brändes av den svåra branden 1834 och omkring 1840 uppfördes här något som kan ses som ett småstadens palats. Dagens namn fick huset av en senare ägare, arkitekten Wilhelm Paalzow.

16 - Landshövdingeresidenset

Mer än någon annan byggnad symboliserar landshövdingeresidenset vid torgets västra ända Vänersborgs flerhundraåriga profil som ämbetsmannastad. Historien går tillbaka till 1680 då Älvsborgs län fick den form det i stort sett hade till in på 1990-talet. 1754 stod residenset färdigt och det kom att tjäna sitt syfte till och med 1997 då Älvsborgs län uppgick i Västra Götalands län. 

17 - Torget

Redan på stadsplanen 1641 fanns ett torg planerat på dess nuvarande plats, skillnaden var dock att det endast planerades till ungefär hälften så stort som dagens torg är. Torgets främsta uppgift har varit som mötesplats för handel. På torg- och marknadsdagar samlades här bönder från den omgivande landsbygden liksom kringresande hantverkare för att sälja sina produkter. 

18 - Almlöfska huset

Här låg Johan Alfred Almlöfs specerihandel. I slutet av 1910-talet revs det Almlöfska huset för att ge plats för Vänersborgsbankens imponerande nya bankhus. År 1947 gick Vänersborgsbanken upp i Svenska Handelsbanken. Huset inrymmer idag flera större lägenheter. 

19 - Spaakska pantbanken

Här fanns tidigare ett trähus i två våningar som brann 1860. Paret Saak som ägde huset byggde dock åter upp sitt hus som kom att få stå kvar till början av 1960-talet för att då ge plats för det Domus-varuhus som öppnades 1964. 

20 - Kungsgatan 15

Det var först vid mitten av 1800-talet som Vänersborg kom att få sina första arenor för det offentliga nöjeslivet. Här uppförde Carl Adolf Malm ett tvåvånings stenhus i hörnet av Kungs- och Kyrkogatan. 1843 sålde han huset till Vänersborgs Societetsbolag som öppnade ett societetshus. Detta tog slut vid en brand men här kom senare ett kombinerat stadshus och stadshotell. 

21 - Kungsgatan 23-21

I detta område finns en mycket lång historia av restaurang- och utskänkningsställen. Redan under tidigt 1800-tal låg här Vänersborgs gästgivargård. I slutet av 1850-talet byttes namnet till Hotell Victoria men efter konkurser gick huset ut på auktion 1875. Därefter togs det över av frimurarlogen Räta Vinkeln vars restaurang snabbt vann rykte som en av stadens bästa. 

22 - Kungsgatan 25

Här i hörnet mot Vallgatan låg under 1800-talets andra hälft, vad som förmodligen var Vänersborgs mäktigaste hem, handelsmannen Adolf Andersohns. Med ett sinne för handel och ekonomi kunde han 25 år gammal öppna egen butik 1845. Kompletterat med havrehandel och värdepappersaffärer kom Andersohn snart att bygga en av stadens större förmögenheter. 

23 - Kungsgatan 29

Under 1870-talet låg här Maria Johanssons värdshusrörelse Tullgarn. Här serverade hon allt från frukostar, middagar och sexor till kaffe, te och varm choklad. Fastigheterna i det här området ägdes vid mitten av 1800-talet av den siste åldermannen i Vänersborgs skomakarskrå Olof Törnros. 

24 - Östertull

Östertull kallades området vid Kungsgatan mellan Vall- och Östergatan. Namnet kommer av att vi här under 16-1700-talen hade stadens östra tullport. Fram till 1676 var det här en port med bro över vallgraven och genom den jordvall med palissad som ingick i försvarsverken. 

25 - Vattentornet

Vi avslutar vandringen vid det majestätiska vattentornet som reser sig vid Kungsgatans östra ände. Vattentornet uppfördes år 1882 av byggmästare August Krüger från Göteborg, samme man som uppfört såväl Vänersborgs museum som sparbanken, flickskolan och stadshuset. År 1911 påbyggdes vattentornet till sin dubbla höjd, något som märks tydligt i färgskiftningen i tornets tegel.