De berättar historien om Lyckorna badort

De vackra trävillorna med snickarglädje, klocktornet, kallbadhuset och Victoriaparken ger bilder av Lyckornas tid som populär bad-och kurort. Mycket har förändrats sedan dess och det kan vara svårt att föreställa sig hur sommarlivet på Lyckorna såg ut runt sekelskiftet 1800–1900.

 

–Under pandemin fick vi äntligen tid att skriva boken som vi tycker att Lyckorna är väl värd. Vi förstår att intresset för ortens historia är stort. Boken har fått mycket positiv respons från Ljungskileborna, säger Inger och Anders.

 

–I slutet av 1800-talet var det nog få som kunde föreställa sig att den otillgängliga marken på godset Anfasteröd skulle bli platsen som välbeställda familjer vallfärdade till sommartid. Dessutom fanns det redan två kurorter i Ljungskile och Gustafsberg i Uddevalla.

 

–Men den unge godsägaren Robert Macfie såg möjligheten att skapa en unik badort på hans onyttjade marker vid Lyckornatorp. Med stor entusiasm och med ortsbornas hjälp började han bygga sitt livsverk.

 

 

1877 invigdes Lyckorna klimatiska kurort och hafsbadanstalt. Då fanns en ångbåtsbrygga, ett varmbadhus och några torp på plats för att ta emot sommar gästerna. Lyckorna blev snabbt den nya tummel platsen för välbärgade societetsfamiljer och den tidens kändisar. Oskar II besökte Lyckornavid flera tillfällen.

 

–Det var inte bara de stärkande tångbaden, havsluften och vackra vyerna som lockade. Miljön var perfekt för fester, båtturer och andra sociala aktiviteter. Här hittade man nya vänner, förälskelser och kanske nya affärskompanjoner.

 

Allt eftersom badortens popularitet ökade byggde ortsbefolkningen fler husför att hyra ut till sommargästerna. Sommartid flyttade de bofasta ut från sina hus på Lyckorna till betydligt enklare boenden.

 

 

–Gästerna skulle få vara i fred, så orts befolkningen gjorde sig i princip osynliga. De fick inte snickra eller störa på andra sätt. Det var nog en skön känsla när gästerna gav sig av i slutet av sommaren och ortsborna kunde röra sig fritt igen. Boken om Lyckorna bygger bland annat på ett 30-tal intervjuer som Inger gjorde på 1970-talet i samband med att hon studerade etnologi vid Göteborgs universitet. Hon sökte upp och pratade med ortsbor, sommargäster och personer som arbetade på Lyckorna i början av 1900-talet.

 

–Vi berättar Lyckornas historia och speglar samtidigt mötet mellan de olika samhällsklasserna  och deras olika perspektiv på badortseran.

 

–Både Lyckorna och Ljungskile fick ett stort uppsving under de här åren. Det gav nya arbetstillfällen för baderskor, pigor och flera andra kvinnosysslor. På Lyckorna öppnades butiker som mötte badgästernas behov av böcker, fotograftjänster, kläder med mera.

 

 

Inger och Anders har producerat bokenom Lyckorna tillsammans. Inger har skrivit merparten av texterna och Anders har gjort layout och bildredigering. Den första upplagan av boken släpptes våren 2021 och sålde slut på några månader. Nu finns en ny upplaga. Men det hä rär inte första boken de ger ut.

 

–Vårt intresse för Ljungskilebygden har bara ökat med åren. Det finns många intressanta liv och öden att berätta, så det har blivit ett flertal historiska böcker och artiklar i hembygdsföreningens skriftserie ”Minnesbilder från Ljungskilebygden”.

 

Under de 50 år som paret Dejke bott på Lyckorna harde märkt att fler är nyfikna på platsens historia. Paret sprider sina kunskaper via föredrag i olika sammanhang. Inger ger också guidade turer i rollen som Isabelle von Horn. Hon berättar hur livet på Lyckorna kunde vara för en societetsdam som Isabelle för hundra år sedan.

 

–Det som fascinerar oss mest i historien om Lyckorna är entreprenören Robert Macfie som med hjälp av sin fantasi och starka drivkraft skapade den här orten. Det är ett mirakel att han lyckades så väl.

 

Läs mer om Ljungskile och Lyckorna.  

 

 

Bada vid Ljungskiles bästa badplats, Kungsparken.