Det glömda monumentet

Fornlämningen Askeberga Skeppssättning ligger i en rik bygd där flera fynd och gravar hittats. Trots detta har man historiskt sett aldrig riktigt tagit reda på sanningen bakom det gåtfulla monumentet. Under 1700-talets början gjordes en karta över Askeberga gårds ägor. En karta som tydligt visar de 24 stenarna i samma form som de fortfarande står placerade än idag i Askeberga gårds utmarker, på gränsen till nästa socken.

"Trots att arkeologerna var nyfikna på Askeberga redan då,
valde man av någon anledning att inte undersöka fornlämningen"

I början av 1900-talet, då arkeologi fortfarande var en ung vetenskap, valdes ofta stora och praktfulla monument ut för utgrävningar. Trots att arkeologerna var nyfikna på Askeberga redan då, valde man av någon anledning att inte undersöka fornlämningen. Istället togs en ”vårdplan” fram på 1920-talet för att skydda fornlämningen som då var kraftigt överväxt. Man hittade då en ansamling av ben och lite kol som noterades direkt öster om monumentet, men i övrigt kom inte så mycket fram i det arbetet. 

"De som bodde närmast ville nämligen
odla potatis mellan stenarna..."

År 1931 ritades fornlämningen av med mått och uppskattad vikt av varje sten. Brev som man hittat från denna tid tyder på att det under några år även pågick en ganska vass brevväxling mellan de som bodde vid monumentet, och riksantikvarien. De som bodde närmast ville nämligen odla potatis mellan stenarna, men riksantikvarien var tveksam. Till slut gav han med sig med tydlig lättnad. I slutet av 1970-talet undersöktes ett grävmaskinsschakt som grävts bara ett par meter bredvid fornlämningen. Man fann då rester av järnframställning, en enstaka härd och några gropar med bränt avfall från 1800-talet. 

År 2011 började Askeberga hembygdsförening och frilansande arkeologer leta nya vägar för att undersöka detta mystiska monument. Läs mer om vad de kommit fram till här.