Temavandring- Hisnande historia- del 2: Dåtida Skara
Skara

1. Tvärgatan

Större bild på Digitalt museum

Kvarteret Lokes utbyggnad

Vi tar en liten titt in på Tvärgatan. Här i kvarteret Loke skedde en stor utbyggnad i två omgångar som stod färdigt 1966. Byggnadens första etapp ritades år 1959 av arkitekt Bengt Jörgensson från Växjö, samt en tillbyggnad i modernistisk stil ritad av arkitekt Narve Bonna, Göteborg.

På bilden ser vi tegelbyggnaden som systembolaget låg i, samt det anrika Weramagasinet. Båda kom att rivas för att ge plats åt ett Epa-varuhus.

Senare etablerade sig Gullbergshallen i fastigheten och under en kortare period på 1980-talet öppnade Galleri Loke, där det fanns småbutiker, frisörer och kötthall i bottenvåningen. I en del av huset har det även funnits restauranger och krog.  Sedan 2002 huserar gymnasieutbildning i fastigheten, MoP -Music & Production, och sedan 2017 Olinsgymnasiet.

2. Järnvägsgatan 12 och 14

Större bild på Digitalt museum

Kvarteret Sparbanken

År 1878 får Sparbanken sin första egna lokal på Järnvägsgatan 12. Mellan 1900-1904 byggs sedan den andra egna lokalen på granntomten nr 14, mitt emot Stadshotellet, där de sedan huserade fram till 1939. När huset nästan var färdigbyggt, upptäckte man att det inte fanns någon trappa från den stora trapphallen mellan banklokalerna, på andra våningen upp till tredje våning, en miss av arkitekt Torulf. Man lyckades till slut bygga en smal och brant trappa. Omkring 1910 infördes centralvärme i det magnifika stenhuset på nr 14, och det fanns WC med badrum, vilket var mycket ovanligt. Årshyran vid 1910-talet var 750 kr för en 6-rumsvåning. Innan bankhuset byggdes fanns ett mindre trähus med barberare Ericksons rakstuga på adressen.

3. Korsningen Järnvägsgatan-Skaraborgsgatan

Större bild hittar du på Digitaltmuseum.se 

Järnvägsgatan 16

Den Köniska tomten, till vänster i bild, omfattade området mellan Klostergatan i väster, Järnvägsgatan i öster, och med Skaraborgsgatan som begränsning i söder. Före 1939 var tomten ett levande exempel på småstadsidyll med ett boningshus i två plan utmed Klostergatan. Här fanns bärbuskar och fruktträd, många grönsaksland samt ett större uthus med avträden, det vill säga utedass, vedbod och redskapsskjul, även en del för mindre husdjur. Enligt uppgift blev en del av rivningsvirket från tomten stomme till ett fritidshus i Valle.

Den nya bankbyggnaden ritades av Jacob J:son Gate. Sparbanken fanns i fastigheten mellan 1939-1984 och flyttade år 1984 till det nybyggda Sparbankshuset med det fantasifulla sagotornet i hörnet Klostergatan-Järnvägsgatan.                            

4. Hushållningssällskapet

Större bild på Digitalt museum

I byggnaden med den pampiga trappan huserar Skaraborgs Läns Hushållningssällskap. Hushållningssällskapet förde länge en ambulerande tillvaro, Skara 1807-1817, Mariestad 1817-1840, Lidköping 1840-1899, Skövde 1899-1922 och sedan i Skara från 1922. Byggnaden stod klar 1928. Posten hade sina lokaler på nedervåningen med ingång från Skaraborgsgatan. 1937 och 1951 blev byggnaden till byggd.

Större bild på Digitalt museum

På bilden ser vi Margits-Kôrvmoj och det gamla trähus som revs på 1970-talet för att ge plats för det nya bostadshuset, med affärslokaler och bowlingslokal. Här fanns även nöjesstället Willys Places under några år, startad av Bert Karlsson. Under byggtiden öppnade en annan korv- och glasskiosk vid änden av Björndammen.

5. Björndammen och Skara järnvägsstation

Större bild på Digitalt museum

Björndammen anlades i mitten av 1950-talet, en liten oas framför Järnvägsstationen. Det fina området som bildar fond framför stationshuset anlades 1954 med porlande fontän och parkbänkar runt om. I folkmun kallas det Björndammen, efter dåvarande byggnadschefen Björn Hansson.

Placerat under dammen finns en vattenreservoar tänkt att användas vid större bränder - den användes till exempel vid Teaterhusbranden 1981. Läs om Teaterhus-branden på PRISMA. Där Teaterhuset stod är nu butiken Ica Munken belägen.

Skaras Stadshotell, på höger sida av Järnvägsgatan, stod klart år 1875. Järnvägsförbindelsen innebar ökad tillströmning av besökare till staden.  

Större bild på Digitalt museum

Skara järnvägs stationshus uppfördes år 1900, ritad av arkitekten Carl Österman, lagom till invigningen av Västergötlands järnväg samma år, vars dragning gick mellan Skara-Vara-Göteborg,

6. Järnvägshotellet vid Skara järnvägsstation

Större bild på Digitalt museum

Järnvägshotellet Örnhuset

Elskåpet är placerat framför bostadshus uppfört 1903.  Detta har under årens lopp inrymt många verksamheter. Sedan några år huserar tidningen Skaraborgsbygden här.

På bilden ser vi det Gamla Järnvägshotellet i Skara, uppfört 1880. På taket ovanför entrén fanns tidigare en örn. Järnvägshotellet kallades därför för ”Örnhuset” eller ”Örnpalatset”. År 1967 marknadsför sig hotellet som Skara Värdshus och rekommenderar via annons ”sina goda lunchtallrikar, rum med goda propra bäddar och en festvåning för större och mindre sällskap”. Fru Stina Pettersson drev Järnvägshotellet i 19 år under 1970 - 1980-talet.

Mellan hotellet och stationshuset låg på 1920-talet en liten kiosk som drevs av fröken Ida Dahlqvist.

7. Skara järnvägsstation 1960-tal

Större bild på Digitalt museum

Skara järnväg - Europas största smalspåriga järnväg

Fotografiet är taget från trappan upp till Hushållningssällskapets entré. Skara har ett centralt läge i Sverige och blev järnvägsknut 1887. Storhetstiden kom sedan under 1940-talet, då den kallades Europas största smalspåriga järnväg. Se även Skara järnvägsstations bangård.  Anknytningsbussar avgick på framsidan av stationsbyggnaden, men senare när tågtrafiken upphörde blev det naturligt att flytta busstrafiken till baksidan.

8. Klostergatans mynning

Större bild på Digitalt museum

Här möter Klostergatan Skaraborgsgatan. Vid häcken till vänster byggdes det nya tidningshuset för Skaraborgs Läns Tidning, med inflyttning i mitten av 1950-talet. Tidigare låg tegelhuset med Weramagasinet och Systembolaget här. Till höger finns idag Sparbanken Skaraborg med sitt speciella sagotorn Sparaborgen.

9. Hötorget 1890-tal

Större bild på Digitalt Museum

Fisktorget

Torget anlades 1859 efter en brand den 25 mars 1858, då de gårdar som låg här brann ner. På torget bedrevs fiskhandel långt in på 1900-talets senare hälft och i folkmun kallades platsen just för Fisktorget.  En torgdag kunde det finnas mellan sex och sju fiskhandlare. Namnet Hötorget förekommer första gången på en karta från 1885. Torget var även samlingsplats för kreatur under marknadsdagarna, kanske var det för att djuren matades med hö som torget fick namnet ”Hötorget”. Fisktorget år 1900.

10. Hötorget 1960-tal

Större bild på Digitalt museum

1960-talet – en föränderlig tid

Bilden föreställer på Marumsgatan 12. Här fanns Konsum som senare blev nya Domus i mitten av 1960-talet, samt nykterhets-caféet.

Elskåpet är placerat med ryggen mot fastigheten Marumsgatan 13. Här inryms Arkaden - en av Sveriges första köpgallerior, ritad av arkitekt Drott Gyllenberg. Fastigheten består av två vinkelställda huskroppar och sträcker sig mellan Hötorget och Olins park, med tidstypisk bärande stomme i fasaden. Byggnadsfirman Magnusson & Linnarsson färdigställde byggnaden 1957. Dessförinnan låg här bland andra Stalins Järnhandel, som låg vid Stortorget innan branden 1936, och Café Pistolen här. Flera affärsbyggnader på torget revs för att sedan ersattes av Domus och Domusrestaurangen.

På 1960-talet förnyades hela bebyggelsen kring Hötorget. På högra sidan låg Ahlströms möbler, det huset revs 1964. Med gaveln mot Hötorgsgatan låg Nyqvist Skrädderi en tid (senare på Järnvägsgatan) , med fönster mot både torget och österut.  Det nuvarande trevåningshuset stod klart 1967 med affärslokaler i gatuplanet och bostäder i två våningar. Längst ner på Hötorget fick Handelsbanken nya lokaler, de låg tidigare på Järnvägsgatan 10.

11. Marumsgatan mot Fisktorget

Större bild på Digitalt museum

Axel Anderssons Järnhandel

Järnhandelns symbol i smide ses hänga på fasaden till vänster. Axel Anderssons Järnhandel öppnades i Skara på 1880-talet av Andersson & Wibom, men låg då på Marumsgatan 7 där Karlings Kafé & Konditori, med äldre traditionell inredning, låg tidigare. Järnhandlare Axel Andersson var brandchef i Skara i många år. Det sägs att Skrot-Emil, som arbetade i Axel Anderssons järnhandel alltid gick som om han burit en 100-kilos järntacka i var´ hand. På 1970-talet flyttade verksamheten till rymligare och modernare lokaler ute på det då nybyggda Skarahus.

På 1880-90-talet låg Larssons bageri på denna adress. Bageriet sköttes av bagare Larssons systrar och brorsonen Albin och hans medhjälpare Pettersson. Bagare Larsson själv, som förblev ungkarl livet ut, blev förmögen och slutade arbeta tidigt. Även Bryntessons Skor, med egen tillverkning av skor på Bangårdsgatan, hade butik i affärslängan. Företaget fanns i andra städer och sålde även skor från andra tillverkare.

Här fanns även Skaras äldsta bokhandel under 1870-talet - Nilssons Boklåda. År 1894 överlät John Nilsson affären till sitt biträde C. A Berger, som ändrade namnet till C. A Bergers Bok-, Musik och Pappershandel.

12. Olins gränd

Större bild på Digitalt museum

Idas karameller

Elskåpet är placerat i Olins gränd, på gågatan från Marumsgatan mot den lilla oasen Olins park. Fotografiet är taget mot Marumsgatan 10, där Ida Levins konfektyraffär låg mellan1938-1954. Ida startade sin tillverkning av konfektyr på Malmgatan 6 i ett äldre hos inne på tomten, men Idas karamellkokeri flyttade senare till den lilla gränden.

Ida var tidig med att sälja glass. Barn och ungdomar kunde ses komma med sina medtagna glas väl fyllda med glass. Butiken övertogs senare och flyttade till en butikslokal på motsvarande sida av Marumsgatan och döptes då om till Primör.

13. Olins park

Större bild på Digitalt museum

Parkområdet ligger i före detta kvarteret Saluhallen i Olins gränd och förbinder Marumsgatan och Klostergatan. Detta var fabrikören Johan Pettersson-Olins tidigare trädgård. Han var garvare och läderhandlare och ägde flera fastigheter i Skara, bland andra Marumsgatan 5.

Olins park är nu ett paradis för barnen, med gungor och en stor klätterställning. Lekplatsen är till viss del tillgänglighetsanpassad. Här finns en glassbar och försäljning av enklare mat. Olika event anordnas under sommarmånaderna både av Olinsgymnasiet och andra.

14. Olins gränd mot Klostergatan

Större bild på Digitalt museum

Vi befinner oss i Olins gränd. Här ser vi de butiker som låg på Tvärgatan år 1954. Trähuset med gatuskylten Klostergatan och butikerna Fabriksboden och Charkuteri är rivna till förmån för det nya affärs- och bostadshuset. Se även elskåp nr 15.

År 1966 stod det nya Epa varuhuset klart i huset som elskåpet vilar ryggen mot, detta uppfördes i två etapper. Se elskåp 1.

15. Klostergatan 4

Fotograf: Egil Torgny, 1954. Västergötlands museum, bildnr. 1M16-2016-4-29-D

Större bild på Digitalt museum

Elskåpet står med ryggen mot Klostergatan 4, ett stort affärshus med bostäder uppfört i början av 1900-talet. Huset utmärker sig då det är ovanligt högt i jämförelse med närliggande fastigheter. Det berättas att tanken var att det endast skulle vara tre våningar, men att ytterligare en våning byggdes utan ansökan eller beslut om bygglov. I bottenvåningen, som inrymmer affärslokaler, har det under åren funnits fröhandel, barn- och tonårskläder, elaffär, mm. Sybehörsaffären som startade redan 1926 finns ännu kvar och drivs av 3:e generation.

Om vi zoomar in i bilden på Digitalt museum ses i mitten av bilden den lilla biografen som från början hette Central-Bio, men senare Grand. Vid en jämförelse ser vi hur biografen totalt har skiftat utseende genom åren. Biografen flyttade senare till sin nuvarande plats på Tullportagatan.

16. Klostergatan-Tvärgatan 1954

Större bild på Digitalt museum           

Egil Torgny arbetade cirka 20 år på Skaraborgs Läns tidning, därefter på flera tiningar; Dagen, Helsingborgs dagblad, Bohusläningen. Museet har 87 diabilder.

Kvarteret Loke byggs om

Under 1960-talet förändrades gatubilden på båda sidor om Klostergatan totalt. När det nya tidningshuset vid Skaraborgsgatan stod klart 1955 var det dags för resten av kvarteret Loke att byggas ut. Ett EPA-varuhus uppfördes i två etapper. Den första delen innehöll utöver butiksvåning även två bostadsvåningar. Byggnaden ritades 1959 av arkitekt Bent Jörgensson, Växjö.

År 1961 upprättades ritningar av arkitekt Drott Gyllenberg till ett affärs- och bostadshus på andra sidan Klostergatan, i korsningen mot Tvärgatan. Tidigare fastighet som inrymt charkuteri, mjölkbutik och biograf revs. Skoaffären Oscaria, till vänster på bilden, och Nymans fiskaffär flyttade in i det nya affärshuset. Tio år senare stod ett affärs- och bostadshus färdig i grannfastigheten. I början av 1980 byggdes nuvarande Sparbankshus.

17. Klostergatan 1955

Större bild på Digitalt museum

Ett Centrumhus för handel byggs

Här ser vi Klostergatan söderifrån upp mot Stortorget och Rådhuset. Även här på Klostergatan förändrades gatubilden totalt under 1960-talet, då det stora Centrumhuset byggs. För att byggnationen av det kombinerade affärs- och bostadshuset skulle kunna verkställas revs flera äldre byggnader, däribland det anrika Zettervallska huset som syns på bilden längst upp till vänster på Klostergatan. Här har huset rivits.

Elskåpet vilar ryggen mot Tvärgatan 4. Fastigheten ligger i hörnet av Klostergatan - Tvärgatan och benämns det Engströmska huset, byggt 1925. I fastigheten låg V. Storm Frö-, Frukt- och Grönsaksaffär med entrén mot Tvärgatan. Den startades av Josefina Storm och överläts senare till Britta Johansson. Butiken var känd för sina fina råvaror från odlingar utanför Skara. Varje frukt som placerads i skyltfönstret vaxades för att se fräscha och fina ut. Att Nymans Fiskhandel tvärs över gatan senare började sälja dill och färskpotatis sågs inte med blida ögon av ägarinnan.  Butiken upphörde på 1960-talet.

18. Marumsgatan 1 - Stortorget

Större bild på: Digitalt museum

Rådmarkska huset

Fotografiet är taget mot Marumsgatans början, där idag godisbutiken Kandyz samt Pizzeria Victoria är placerade. Affärs- och bostadshuset, även kallat Rådmarkska huset, byggdes av byggherre Carl-Gustaf Pettersson och familjen bodde en tid på andravåningen.

Elskåpet vilar ryggen mot Marumsgatan 1 där Klostergatan norrut möter Marumsgatan och Stortorget. Det pampiga stenhuset i stram 1920-talsklassicism byggdes för Skaraborgs Enskilda Bank och stod klart 1927. Huset sammanlänkades med det äldre Bergqvistska huset på Järnvägsgatan, där posten låg 1897. Bankdirektör Tor Bergqvist ansökte 1924 om att få uppföra huset, det ritades av arkitekt Ernst Stenhammar.  Tidigare låg Centralhotellet här, inrymt i ett högt tvåvånings trähus, se elskåp nr 20.

19. Stortorget och krönikebrunnen

Större bild på Digitalt museum

Krönikebrunnen

På Stortorget i Skara ståtar Krönikebrunnen, prydd med reliefer föreställande Skaras tusenåriga historia avbildad i tre parallella band. Konstnären Nils Sjögrens monumentala torgbrunn invigdes den 17 september 1939. Den placerades symboliskt nära domkyrkan och läroverket. Inför stor publik avtäcktes det bronsskimrande och vattenglittrande konstverket, en gåva från Föreningen för åstadkommande av ett monument i Skara. Verket utfördes under åren 1935–37 och gjöts av Herman Bergman. En enkel modell sattes tillfälligt upp under arbetets gång för att bedöma lämplig storlek. Kostnaden för Krönikebrunn blev cirka 70 000 kronor. Ett stort bidrag kom från Skaraborgs läns sparbank på 27 100 kronor, och Konstakademien med 25 000 kronor, samt även större och mindre poster från välvilliga privatpersoner. På Västergötlands museum finns en liten modell av Krönikebrunnen gjuten i brons.

Domkyrkan

Domkyrkans gavs sitt nuvarande utseende 1886-1894. Då byggdes tornen mm om och domkyrkan fick sin höggotiska stil, med spetsiga torn och spiror. Skara domkyrka har anor från 1000-talet.1809 och kallades i folkmun Skara byxor.

Kuriosa: I början av 1900-talet fanns en allmän pissoar på torget. Denna bestod av en grön plåtkur och kallades skämtsamt för Förargelsens hus eller Gröna villan* - en inrättning Skaraborna hade många synpunkter på. Om vi tittar närmare på plåtkuren, kan vi se att den är stiligt dekorerad med ett hamrat mönster. Chockerade damer kunde berätta om opassande uppträde av en del herrar, om besvärande odörer och obehagliga ljud från bekvämlighetsinrättningen. Striden stod länge het om det lilla huset i stadens centrum, därför kom pissoaren senare att försvinna och friden var återställd kring torget. 

* Namnet Gröna villan ska inte blandas ihop med den vackra Gröna villan, som tidigare låg där Nya biblioteket ligger nu.

20. Bränder som förändrar Stortorget

Större bild på Digitalt museum

Centralhotellet

Bilden visar Centralhotellet och Zettervalls fastighet, båda nedbrunna. I Centralhotellet inrymdes i ett det höga tvåvånings trähuset till vänster. I fastigheten fanns även några mindre butiker, apotek och Centralhotellets Café och Matsalar. Byggnaden drabbades år 1913 av en våldsam brand och elden bekämpades av Skara Brandkår och gymnasieelever på gamla Katedralskolan.

Elskåpet vilar ryggen mot Berggrenska (Lefvanderska) huset, Rådhusgatan 2, som brann ner 1936. I fastigheten till vänster närmast domkyrkan fanns bl. a. Bergqvist & Nilson Järnhandel som senare blev Stalins Järn, Algot Olzons ur och Lidéns specerier. Berggrens salong låg på andra våningsplan och drevs av källarmästare CJ Berggren. Berggrens salong var föregångare till Stadshotellet, senare kallad Rådman Nilssons gård. På Berggrens kunde köp mellan bönder och borgare avslutas med ett gott glas. Salongen var länge stans största och mest uppskattade näringsställe. Där hölls också fester såsom Oscars-balen och bal för de avgående studerande ungdomen. Efter branden fick tomten namnet Brända tomten. Det dröjde ända till 1948 tills ett nytt hus stod på tomten – Telegrafen.  Byggnaden är fortfarande märkt med Telegrafens symbol. Så småningom flyttades Kommunhuset dit, men finns nu i gamla Katedralskolan vid domkyrkan.

21. Malmgatan

Större bild på Digitalt museum

Finhandlare Alfred Andersson

Fastigheten byggdes 1929 och är belägen i kvarteret Draken vid Skara domkyrka, på en av Skaras äldsta tomter. Här har genom åren funnits många olika verksamheter som cykelaffär, elaffär, caféer mm.

I slutet av 1800-talet låg här en manufakturhandel av bättre kvalitet. Den ägdes av finhandlare Alfred Andersson, som precis som affären ansågs vara gammal och förnäm. Alfred bodde på övervåningen med trädgård på innergården. Han var en förmögen man och ägde flera tomter i staden. Expedierade gjorde han sällan själv, istället hälsade han på kunderna och språkade med dem. Expedieringen sköttes av biträdena Wahlberg och Hasselberg.

Firman drevs senare av manufakturhandlare Carl Svanbom, men överläts vidare till före detta biträdet hos Alfred Andersson Conrad Nordin som hade affären till omkring 1910. Den innehades även av Gustaf Collin, och hustrun drev affären vidare efter hans död. 1927 tog biträdena Jenny Magnusson och Astrid Claesson över men på 1960-talet upphörde butiken helt och blev sportaffär.

22. Skolgatan

Större bild på Digitalt museum.

Götalatullens historia

Elskåpet står vid Skolgatan 3. Götalatullen kallas platsen vid korsningen Tullportagatans/Skolgatan. Här löpte förr i tiden infarten till staden. Ute vid Skolgatans slut österut vid Victoriaskolan, gick vägarna till Mariestad och Skövde samman. Kungsgården Götalas marker låg precis utanför staden och gav den dess namn. Här passerade Gustav III på sin Eriksgata 1772. Han hyllades av skaraborgarna och övernattade sedan på Götala.

Skolgatan var fram till 1950-1960-talet den stora affärsgatan i Skara, och det fanns flera butiker och speceriaffärer, exempelvis Gustavssons med kafferosteriet, där det ibland luktade illa, men för det mesta doftade kaffe. Gatan fick namnet Skolgatan eftersom det var skolan där djäknarna gick, gamla Katedralskolan, den enda skolan som riktigt räknades. På parallellgatan Bommagatan fanns däremot fler skolor, här låg Lancaster-skolan, (Lancaster exteriör) och Gamla Källeskolan.

Flerfamiljshuset närmast hörnet vid Tullportagatan uppfördes på 1960-talet, efter ritningar av arkitekt Drott Gyllenberg.  På grannfastigheten hade samma byggherre, Byggnadsfirma Ernst Åstrand i Skara, redan några år tidigare uppfört ett liknande lamellhus, ritat av Henrik Schager. Den äldre bebyggelsen längs motsatta sidan sanerades något senare, från slutet av 1960-talet och nästan tio år framåt. Radhusen närmast Götalatullen i öster, där det Hoflingska huset stått, stod färdiga 1978. G V Hofling lät anlägga Viktoriasjön, samt startade Skara Gjuteri & Wapenfabrik på Kämpagatan 5.