Höjentorp- Drottningkullen
Skara

Höjentorp-Drottningkullen är det största av de sex naturreservaten i Valleområdet och här kan man vandra långt genom täta lövvalv och blommande hagmarker. Förbi orkidérika kalkkärr, mörka skogssjöar och genom alsumpskogar där gullpudran lyser om våren.

Drottningkullen lär ha fått sitt namn 1722 när drottning Ulrika Eleonora stod här och såg Höjentorps slott brinna ner. Idag ser man inte längre till Höjentorp härifrån, för kullen är djupt inbäddad i almarnas och hasslarnas famn. När löven har fallit kan man i alla fall se Varnhems klosterkyrka. Självaste Drottningkullen ligger på västra sidan om vägen, alldeles nära reservatets största parkeringsplats (utom den vid Höjentorp). Kullen har kanske mist sin forna utsikts glans men här finns fortfarande gott om böljande gröna kullar som skulle anstå en drottning.

Stora delar av reservatet skulle kunna kallas igenväxande och förbuskat men det kulliga landskapet får en särskild sagodimension när det bäddas in i regnskogslik almskog. Dödisgroparna blir dunkla hasselgrottor där solfläckarna dansar på marken. Om våren doftar många små dalar av ramslök och vitsippor. Höjentorp-Drottningkullens naturreservat rymmer mer än 1000 grova lövträd (med en diameter på mer än 70 cm). Framför allt är det ek och alm. Eggby har fått sitt namn av det danska ordet egg som betyder ek.

Höjentorps slottsruin

Om Valles ljuva kullar har ett hjärta så är det nog Höjentorps slottsruin. Här har många kungligheter njutit av det frodiga landskapet och de glittrande sjöarna.

Höjentorps slott var en konungabostad som speglade sina tinnar och torn i Trädgårdssjön. Dock var det byggt i trä och brann ner 1722.

När Linné besökte ruinerna 25 år efter branden konstaterade han att detta slott "Stått så härligt, att dess like näppeligen givits i landet." Det kan tyckas som ett märkligt val att bygga ett så storslaget slott just här, men på medeltiden låg Valle härad centralt i Västergötland, med närheten till Varnhems kloster och Skara. Bland annat Gustav Vasa, Johan III, Karl IX och Karl XI bodde ofta på Höjentorp.

I dag återstår bara stentrappan upp till slottsgården och en källare, som lär vara en rest av medeltidsslottet som brändes ner av danskarna 1566. Området kring ruinerna påminner fortfarande om en slottspark, med förnäma växter som krollilja, akleja och ramslök.

Eftersom grönska främjar hälsan så måste det vara väldigt hälsosamt att gå omkring här. Kullarna omsluter vandraren med grönska i flera våningar, som gröna grottor av ramslök, skogsbingel och stora lindar. Men fortsätter man österut mot Ormsjön så byts den frodiga växtligheten mot barrskog med pors och ag. Naturreservatet Höjentorp-Drottningkullarna är Valles största och här går det att fortsätta långt bortom de vältrampade stigarna runt slottsruinen.