Det medeltida Skaraborg
Den del av Västergötland som förknippas med gamla Skaraborgs län dignar under det förflutna med ett kulturarv, som erbjuder besökaren en formlig djupdykning genom seklerna ända ned till forntidens megalitmonument.
Framför allt har medeltidens stormän, biskopar, munkar och förmögna änkor satt en bestående prägel på bygderna, vilket gör det möjligt för oss att inom loppet av ett par dagar uppleva några av de miljöer som har betytt allra mest för framväxten av kungariket Sverige.
I Gudhem och Varnhem begravdes kungar och drottningar, i Hova och Kungslena stod två av våra viktigaste fältslag, i Forsvik låg en av den svenska industrins vaggor.
Rakt igenom hela detta område löpte eriksgatan, den rutt längs vilken nyvalda svenska kungar måste rida för att hyllas på tingen. Det var följaktligen ett maktens landskap, där herravälde och status manifesterades i kyrkor, borgar, konstverk och infrastruktur.
Det väldiga tornet i Husaby, relieferna i Forshem, den bevarade hålvägen vid Essunga, relikgömman i Götene, palatsruinen i Kungslena och gravmonumenten i Varnhem vittnar alla, var och en på sitt sätt, om medeltida människor som önskat göra permanenta avtryck i sin omvärld – och som lyckades.
Vissa orter är ännu outforskade. Vi vet att marken rymmer nyckeln till spännande berättelser, men eftersom forskarna ännu inte har haft möjlighet att undersöka platserna kommer svaren på dagens frågor att ges först i framtiden. Det gäller inte minst den mäktiga stensättningen i Askeberga, men också den lilla byn Long med sina stavkorshällar och sägner och Gälakvist, kungaborgen vid Skara. I Varnhem, där arkeologerna satte spaden i jorden bara för några år sedan, avslöjades kristna gravar som är så gamla att historien om Sveriges kristnande måste skrivas om. I Södra Råda ledde pyromandådet 2001 till en ny våg av forskning om den omgivande bygden.
Besöksmålen i Skaraborg lever. För varje ny grävning, varje ny forskningsinsats, blir den historia de gemensamt förmedlar än mer färgstark, än mer fascinerande.