Bobo Roysson

Tidigare i år fick vi följa med Bobo med hemmahamn i Söhalla på en tur ut genom Grundsunds kanal och ut i skärgården med hans fiskebåt. I detta filmklipp berättar Bobo om livet som fiskare och hur hela familjen är engagerad i fisket.

Vi följer med Bobo Roysson på en kort tur, där han berättar som sitt fiske. Han utgår ifrån sin hemmahamn i Grundsund på Skaftö. Film & Edit: Peter Lundberg, Foto Bobo Roysson: M Anderberg

I nästa filmklipp berättar Bobo om sitt samarbete med SLU (Sveriges Lantbruks Universitet) och andra forskarstationer, räkfiske med bur och hur hans fiske ser ut under årets olika säsonger. Favoritfiskarna att få upp för egen konsumtion är fjärsing och piggvar. Nu stundar hummerfiskesäsongen och Bobo är en av våra hummerfiskare som erbjuder turer för att fånga havets svarta guld.

Vi följer med Bobo Roysson på en kort tur i Grundsunds skärgård i fiskebåten där Bobo berättar om sitt liv som fiskare. Film & Edit: Peter Lundberg, Foto: Bobo Roysson med familj på kräftfisketur. Foto: M Anderberg

I följande filmklipp följer vi med Bobo på väg in i hamn med sin fiskebåt och delar hans upplevelse av Grundsunds kanal inifrån förarhytten.

Följ med på tur genom Grundsunds kanal till hemmahamnen med Skaftö fiskaren Bobo Roysson. Film & Edit: Peter Lundberg, Foto: M Anderberg.

Fiskarfamiljen Roysson

Bobos föräldrar Kerstin och Tony Roysson är också fiskare och det är utanför deras hus i Söhalla Bobo har sina båtar förtöjda. Bobos fru Janni Olsson är utbildad trädgårdsmästare men har allt eftersom blivit mer och mer involverad i fisket. Tillsammans har de sönerna Tor och Seb.

- Farfar var sjökapten. Pappa var den som började med fisket. Min farbror Deny Royson har också varit till sjöss och har de senaste åren drivit verksamhet i Grundsund med sin fru Carina (bl a Royson Marin och Antik som varje år håller en mycket populär konstutställning och försäljning i Skaftö Folkets Hus med tavlor av konstnärer med anknytning till Grundsund och Skaftö. Deny är själv en skicklig målare och målar ofta fartyg.) Min syster är utbildad sjökapten och hon har seglat för ASL Göteborg, containertrafik mellan Sverige, England och USA i flera år.

Fiskar hummer, kräfta, krabba, räka, fjärsing, sill, makrill och läppfisk

- Jag fiskar kräfta hela vägen in i Gullmarsfjorden, ända in till Skredsvik. Det tar dock en timme att köra in dit så därför är vi mestadels här i mittsektionen mellan Skår och Finnsbo. En vanlig dag drar vi femhundra kräftburar, berättar Bobo.

- Vi fiskar också lite laxöring och sedan, beroende på säsong, småsill, räkor i bur och krabbetaskor.

- På vår och sommaren går vi ut och fiskar mer utomskärs. Fisket inne i Gullmaren är inte väderberoende på samma sätt som utomskärs, men där är fisket å andra sidan mer snabbare och effektivare.

- På sommaren så sätter jag makrillgarn på kvällen vid åtta och är iland vid elva-tiden på kvällen. Sen går jag ut igen vid två-tre tiden på morgonen. Då går jag för att dra garnen och sedan är jag inne i hamn för att lämna makrillen vid fem - sex tiden för att sedan gå ut direkt igen på annat fiske. Då går jag på läppefiske som ska till Norge och äta parasiter i fiskodlingarna där. Det fisket pågår fram till lunch och sedan går jag kanske ut en tur för att se om jag får makrill eller sill eller går ut och drar några krabb-burar för att vi har beställning på det.

- Jag tycker inte om semester, men ja vi kan ta semester, säger Bobo. Jag tycker om att jobba, det är det bästa som finns. Det är fantastiskt tycker jag. Det finns ju många som inte trivs med sitt jobb, men det gör jag och jag gillar att hålla igång.

- Jag brukade fiska ål, men det får man inte göra idag. Beståndet har ökat på de fem-sex år stoppet har varit. Idag är det ganska vanligt att snorklare ser ål och att man ser dem vid bryggor. Myndigheterna har dock satt stopp för ålfiske i 5-80 år, eventuellt 200 år. Det har varit relativt lätt att stoppa fisket, eftersom vi inte äter så mycket ål.

Apan på skäret i flytväst

Med tanke på hur mycket tid Bobo vistas på havet och i vår skärgård så måste han också ha sett en del både fantastiska men också underliga saker.

- Apan på skäret med flytväst tillhör det mer udda. Det var väster om Gåsö på Usholmen jag fick syn på en apa gående där. Med flytväst och allt...

- Jag har inte sett någon ubåt än så länge, men med de system jag har för att skanna av botten och navigera kan jag se bra bilder på vrak och jag ser väldigt bra över stora bottenområden och vi ser också vad vi har framför oss.

- Jag är väldigt intresserad av fiskar och olika arter. Vi har ju fångat en del fiskar som inte är så vanliga här. Det kan vara medelhavsfiskar som kommer upp här som mullosar och ibland kan vi få djuphavsfisk. Vi fångade en tioarmad bläckfisk i hamnen i Grundsund, det var en art som man annars fångar på 100-200 m djup. Den fick komma till Havets Hus.

- Jag har också sett guldsparid här liksom fenknot och flygfiskar som normalt håller till i engelska kanalen. Klumpfisk har jag sett, och späckhuggare inne i Gullmaren. Vi ser ju mycket fåglar också när vi fiskar, som örnarna på våren och långt inne i Gullmaren där håller havsörnen till.

Kungskrabban inget att oroa sig för

Kungskrabban, även kallad stalinkrabba, rysskrabba och kamtjatkakrabba, är en stor art av krabba som fullvuxen kan väga mer än 14 kg, bli ca två meter bred och mäta mer än 40 cm över ryggskölden. Den äter allt i sin väg och rensar bottnar. Den har exploderat i antal sedan den planterades ut av Sovjetunionen under 1960-talet utanför Murmansk och har spridit sig längst norska kusten. Det har funnits oro att den skulle sprida sig ner till våra vatten och slå ut andra arter.

- Jag tror inte vi behöver oroa oss för att Kungskrabban ska komma hit, enligt Bobo. Norrmännen har fritt fiske på den och inget minimimått. Fisket vinner och håller krabb beståndet i schack. Den håller sig ute i Atlanten och ner till Bergen, men sen kommer Nordsjön med lite bräckigare och varmare vatten, så den trivs egentligen inte här nere.

Fiske i forskningens tjänst

- Ett stort på projekt på senaste tiden har varit via Sveriges Lantbruks Universitet, SLU, där vi tagit fram en räkbursmodell. Där vi har fiskat räka med burar har det visat sig att vi kan få skapliga fångster så att man har lönsamhet att driva fisket. Vi har även testat olika sorters bete och olika nätstorlekar för att få optimal fångst. Vi har haft kameror i burarna som filmat, så vi ser vad som händer.

- Sedan var jag med på ett stort projekt via Kristinebergs Marinbiologiska station där vi var med och utvecklade andra typer av kräftburar än de som används idag. Vi testade olika vinklar, olika former, vilket nät som är bäst, om färgen på nätet spelar stor roll – och ja, det gör det. Jag kan inte berätta för mycket men i alla fall säga att svart nät är bland de sämre, färgglatt funkar bra. Och tjockleken på tråden, har du ett tunnare nät då får du bättre fångster. Ditt redskap kanske går oftare sönder och åldras fortare, men du får helt klart en bättre fångst med tunt nät, avslöjar Bobo.

- Sedan håller vi på med småprojekt, som att Kristineberg ringde och ville ha tag på sjögurkor för att de ville kläcka sjögurkslarver. Då kan det ju vara bättre att ringa en fiskare än att de själva ska ta en båt och lägga en stor del av en dag för att fånga något som vi ändå har som bifångst.

- SLU var med häromdagen och räknade kräftor och räknade bifångster som vi får i burarna och mäter olika storlekar för att se hur går det med bestånden över tiden, berättar Bobo.

- Vi lämnar också fisk till Havets Hus och till Universeum i Göteborg. Viss fisk går till fiskfoder, men mycket går till åskådning som ska leva ett bra liv och visas upp. Det känns bra, då vet man att de kommer få ett bra liv, slippa bli jagade av sälar, få ett tempererat vatten och mat varje dag.

Sälar och skarvar konkurrerar om fisket

- Vi har ett extremt stor bestånd i Sverige av sälar, det är på bristningsgränsen. Nu börjar sälen själv föröka sig mindre för de känner av själva att beståndet är stort. Det är väldigt mycket säl just nu som är undernärd. Här på västkusten är de ändå feta och glada än så länge, men på ostkusten är det på många ställen ont om fisk och de magrar.

- Beroende på vilken forskare man pratar med och vilken art av säl man pratar om - vi har vikar, gråsäl som är störst och knubbsäl – så äter de ca fem kilo fisk om dagen. Här på Bohuskusten har vi ett bestånd på 15 000 djur. 15 000 sälar x 5 kilo fisk varje dag – det blir mycket fisk. Det fisket vi har här på västkusten är huvudsakligen skaldjur och makrill. Vi har inga båtar längre som fiskar torsk och plattfiskar, så där är sälen den stora konsumenten. Och de förstör också redskap och fångst för oss vilket är ett problem.

- Skarven är också den en stor konsument av fisk. Den äter 1,2 - 1,4 kilo fisk om dagen och den äter den mindre fisken, vilket innebär 20-30 fiskar om dagen. Så den tillsammans med sälen är ett stort hot mot fiskbeståndet.

En vanlig arbetsvecka för familjen Roysson

- December till april är arbetet mycket landbaserat då jag lagar redskap, tillverkar nya skruvar till båtarna, plastar och bygger om. På sommaren jobbar jag 14-15 timmar om dagen, 7 dagar i veckan maj till oktober, berättar Bobo.

Bobo fiskar mycket med sin mamma, och Janni fiskar ofta med pappa Tony Roysson.

- Kräfta får man ju fiska hela året så vi fiskar måndag till torsdag och då går vi ut kl 7 på morgonen när jag har lämnat barnen på fritids, och sedan är vi iland kl 16-16.30 i tid för att hämta barnen igen, berättar Janni och forsätter;

- Jag är utbildad trädgårdsmästare, så detta ägnar jag mig åt på sommarhalvåret då jag sköter om trädgårdar , klipper gräs, häckar, träd, rensar ogräs, rensar för vägföreningar, sköter om grönytor i Grundsund för Lysekils kommun inklusive skolan och dagis och jag krattar även stränder och håller rent.

Jannis första fisketur med Bobo

Janni avslöjar också att det inte var självklart att hon också skulle delta i fisket.

- Innan jag och Bobo träffades tyckte jag inte om havet. Jag badar fortfarande nästan inte, i år kanske tio gånger i havet. Jag kommer från Trollhättan, så vi badade i Vänern när jag växte upp och där var det inte lika mycket djur i vattnet som här. Så det här var en helt ny värld när jag kom hit.

- Första gången jag och Bobo fiskade ihop var i samband med hummerfiske. Bobo och jag träffades på sommaren och på hösten så kom de här hummerturerna. Bobo tyckte att jag skulle följa med på en hummertur för att lära mig hur det går till. ”Ger jag dig en krabba så tar du den!” sa han. Jag satt där och försökte se ut som om jag kunde det här. När vi var på väg tillbaks till land satt jag och försökte styra båten då en av passagerarna kom upp till mig och frågade hur länge jag hade fiskat. Jag bekände att det var min första dag och hon sa ”Det märks inte!” Då kände jag att fasiken, jag kan nog ändå det här ändå, det blev ganska bra det här. Jag har verkligen fått lära mig fiska sedan dess, men jag tycker fortfarande inte om när vi får bläckfiskar, de tar jag inte gärna i utan handskar.

Äldste sonen Sebbe är intresserad av fisket, medans lillebror Tor är mer tekniskt intresserad.

- De är ju med ganska ofta på båtarna, speciellt på sommaren med finare väder. Mycket av det fisket jag bedriver på sommaren innebär att jag är inne i hamnen och vänder flera gånger under en dag och då kan ju killarna följa med, berättar Bobo.

Skärgårdarnas Riksförbund, SIKO och ESIN

- Vi är engagerade i olika föreningar, berättar Bobo. Vi är t ex med i Skärgårdarnas Riksförbund och Skärgårdens Intresseföreningars Kontakt Organisation (SIKO).

Janni sitter med i styrelsen för Skärgårdarnas Riksförbund där Janni som ung mamma i föreningen är sammankallande för arbetsgruppen ”Unga i skärgården”.

- Jag försöker hitta familjer som bor som man själv bor i Sverige, förklarar Janni. Så som vi bor med en bro till ön är en väldig lyx. Det finns väldigt många öar där det är problematiskt att vara barnfamilj med båttransporter på morgonen. Jag tycker det är helt fantastiskt hur folk kan bo så med att få ihop logistiken. De är ju inte bara att få iväg alla ungar på morgonen, då kommer ju oftast alla samlade, men skolorna slutar ju sen inte samtidigt. Har man äldre barn kanske inte de ska hem förrän vid sju-åtta tiden och då ska man helst ha en båt som det passar med alla de tiderna...

- Det är bra och nyttigt att vara med i föreningen och få träffa andra från Sverige och nu även hela Europa som liksom vi bor på öar. Vi har gått med också i European Small Island Network (ESIN). Där ingår Irland, Frankrike, Skottland, många småöar i Italien och Medelhavet, Finland, Estland och Lettland. Det är jätteintressant att få ett internationellt perspektiv. I Danmark t ex har barnfamilj med barn i skolan rätt till skolskjuts till och från skola som ligger utanför ön.

- På de möten vi har får vi signaler som tyder på att alltfler väljer att stanna på landsbygden och att det är många som väljer att flytta tillbaks när man bildar familj och det känns positivt, tycker Janni.

Fisket om 10 år

- Torsken kommer att komma tillbaka även om den inte gör det i år eller nästa, siar Bobo. Vi får väldigt mycket småtorsk när vi fiskar och vi ser väldigt mycket yngel, men när torsken blir större ser vi att den vandrar härifrån.

- Norska Bodö har fått en stor silltrålare som går på grön eldrift och fiskar sill och makrill. Jag tror vi får se fartyg inom fisket framöver som liksom maskiner i jordbruket går på biogas. Sedan kanske fiskeflottan är för liten för att det ska bli ekonomi att utveckla motorerna för marin drift. Men sådana motorer kanske kommer att utvecklas på fritidsbåtsmarknaden till en början. Där är det ju en del som händer idag och skulle miljövänligare motorer sprida sig till yrkesfisket då skulle jag vara positiv och ställa mig i ledet och hoppa på det.

Maria Bodin, projektledare för Scary Seafood – den nya maten från havet på Tjärnö marinbiologiska station har rönt uppmärksamhet då Scary seafood handlar om att utveckla nya matprodukter från havet som baseras på råvaror som inte används så mycket idag såsom sjöpungar, sjöborrar, olika musslor och snäckor, tångräkor, trollhummer, tång och alger mm.

- Detta tror jag på, säger Bobo. Angående sjöborren tror jag inte vi kommer få så stora skördar som norrmännen, de kommer stå för den marknaden. Tång är på gång som råvara i mat och kan bli intressant framöver liksom olika sorter av musslor. Det har funnits projekt på, men inte hänt något ännu, att fiska tång- och simkrabbor och andra småkrabbor. Det är egentligen renodling av bifångster och går att koka skaldjursfonder på. Det blir väldigt bra fonder, iallafall om jag kokar dem, konstaterar Bobo med ett skratt.

Viltjägare Roysson

Bobo är också intresserad av jakt och jagar bl a vildsvin.

- Vi har en liten jaktmark som jag har lite vildsvin på som jag fodrar. Jag har jagat vildsvin i många år och jagar på ett gods i Roslagen. Det är rolig jakt och bra att det jagas på vildsvinen så att antalet djur hålls efter och det är ett mycket gott kött.

Piggvar i ugn – en favorit

- Kött är ju trevligt, det äter vi rätt mycket av, berättar Bobo men konstaterar också att han mår bättre av att äta fisk.

- Piggvar är ju en fantastiskt trevlig fisk liksom fjärsingen. Havsöring grillad i ugn - eller ute - är fin, liksom makrillen.

- Att köra fisk i ugnen är enkelt, den sköter sig själv. Ta en piggvar, lägg in den ugnen, ha lite smör på plåten, krydda lite lätt. Pressa potatis till med en vitvinssås. Salt och peppar. Behåll så mycket smak av fisken som möjligt.

- Man kan också ta piggvaren, lägg den på en ugnsplåt tills den är färdig. Spritsa potatismos runt kanten, ha över lite champinjoner eller kantareller och täck sedan svamp och piggvar med grädde. Sedan kör du in alltihop i ugnen igen. Det blir som en gratäng. Grädde är gott!, tipsar Bobo med ett leende.

Miljömedvetenhet och strandstädning

- Jag tillhör de fiskare som väljer att plocka upp skräp som ligger i vattnet som man passerar. Har jag tid över någon dag kan jag plocka upp skräp även på land. Och för kommunen har vi hjälpt till med strandstädning. 

- Mycket av skräpet som ligger i land på holmarna är saker som man känner igen och som har legat i många, många år. När strandstädningen började bli stort för några år sedan var det de stora turistöarna som städades, men nu när man ser att de ställena har blivit rensade och hålls efter sprids städningen vidare, vilket är bra. Christina Ingemarsdotter på Balanspunkten / Kajak Grundsund och jag har hållit i strandstädningen i och kring Grundsund i ett par års tid. I fjol körde vi södra inloppet i Grundsunds hamn och fyllde då två båtar med skräp. Det gör skillnad för detta året hade vi inte fullt så mycket att hämta där.

- Det känns som att det blir mindre skräp här, eftersom många krafter är igång och strandstädar, håller efter våra stränder, kobbar och skär och också tänker på att inte slänga skräp i havet som förr. Det är positivt. Sedan är det ju andra EU länder som inte har samma syn på nedskräpning som vi i Sverige och det tycker jag är väldigt väldigt synd. Men en dag kommer de ikapp.

Vi ser färre med olja längs stränderna idag. Nu hade vi ju tyvärr ett franskt stort oljeutsläpp i fjol som kom upp och drabbade Lysekil och norrut, men om man jämför med när man var liten och ute på holmarna och badade så hade man ju alltid tjärfläckar på fötter och kläder med sig hem. Nu har det varit väldigt lite sånt får vi ju säga under många års tid. Det känns ju positivt det också.

Bobo Roysson kan bokas för hummer- och kräftfisketurer (höst-vinter-vår). Kontakt: Darwin Fiske AB, bobo@bobosfisk.se, tfn 073-962 71 01.