Parkens historia

Tidslinje: 

1700 -talet: Organistgärdet, som sedan medeltiden anses ha tillhört domkyrkan, är löningsjord åt domkyrkoorganisten.

1740 – talet: Sven Hof presenterar en första idé om en botanisk trädgård, men får inte stadens gehör.

1773 Peter Hernqvist (1726-1808), en av Linnés mest framstående lärjungar, återkommer till Skara, blir lektor i matematik och fysik, och grundar senare Sveriges första veterinärutbildning.

1774 Hernqvist föreslår att en plantage för ungdomens rekreation anläggs.

1775 Genom kungligt brev överlåts Organistgärdet till botanisk trädgård. Områdets norra del ska tillhöra gymnasiet och skolan, och den södra veterinärinrättningen.

1775 Hernqvist låter anlägga trädgården. Ett stort antal fruktträd planteras.

1778 Efter några år finns även alléer och bersåer. Flera av dagens askar är från denna tid.

1780 – talet Tvärgående rader med almar planteras.

1803 Två mindre byggnader uppförs och kanske även ett orangeri.

1808 Efter Hernqvists död börjar trädgården förfalla.

1813 Kungl. Maj:t fastställer instruktion för Botans skötsel.

1820 - 1836 Trädgården sköts gemensamt av gymnasiet och veterinärinrättningen. Omfattande planteringar, bland annat av björk, lönn, kastanj, lind, hägg och poppel. Längs mittgången anläggs rabatter med prydnadsväxter. Broar och bryggor byggs över parkens diken.

1836 Läroverket övertar veterinärinrättningens del av trädgården.

1856 Kreaturutställning i Botan och på fälten i öster.

1859 Domkapitlet överlämnar Botans skötsel till lärarkollegiet.

1871 - 1906 Föreståndare: adjunkt Johan Hjertén. Trädgårdens strama stil mjukas upp efter engelskt ideal. Tre raka tvärgångar läggs igen. Västra entrén stängs och tre nya öppnas. Omgivande mur tas bort. Från organistgärde till botanisk trädgård Trädgårdens historia börjar med Peter Hernqvist, som anlade parken för rekreaktion och förkovran. Trädgården har en brokig historia med tider av nyplantering och tider av förfall. Tillsammans har olika tiders trädgårdsideal, användning och förvaltarskap skapat den rekreationsplats Botan utgör idag.

1882 Parken täckdikas. Alla öppna diken samt en damm fylls igen.

1910 - talet Botan kan inte hållas i vårdat skick, utan växer igen.

1917 – 1931 Föreståndare: Lektor David Nilsson. Trädgården rustas upp och växter etiketteras.

1931 - 46 Föreståndare: Adjunkt Ragnar Essén.

1946 Skara stad tar över skötseln.

1979 Regeringen fastlägger kommunens äganderätt till trädgården.

1996 Ny entréportal sätts upp i sydväst. Många nyplanteringar. Ett parti med

rhododendron och azalea anläggs.

1999 Informationstavla sätts upp, med bidrag från Skaradjäknarnas förening.

2007 Örtagården invigs under Linnéåret, i samarbete mellan Uddetorp, SLU, Skaradjäknarnas förening och Veterinärhistoriska museet med stöd av Grevillis fond.Nationalträdet Ornäsbjörk mottogs som gåva.

2008 Ett projektarbete av Emelie Karlsson vid Uddetorpsskolan leder fram till en parkguide med vandringsförslag.

2014 Två kärrekar planteras som symbol för vänortsutbyte med tyska staden Zeven.

2019 Ett insektshotell byggs. En omgestaltning efter Teglaskolans rivning ger parken en mjukare förlängning österut.

2020 Trädskyltar sätts upp och tusen lökar planteras av Skara kommun på initiativ av Skara Gille, med medel från Alida och Otto Olins fond.

2021 Även två vägvisare till Botans kvarter sätts upp. Utemöbler sätts ut.

2025 Vatten- och elskåp installeras i parkens nordöstra hörn. Botan firar 250 år!

En mötesplats!

I Botan har människor mötts sedan 1775.

Många gånger i Botans historia har det också varit större utställningar i parken:

• 1856: Kreatursutställning i Botan och på fälten öster om parken
• 1888: 16:e lantbruksmötet för Skaraborgs län äger rum i Skara, sannolikt delvis i Botan
• 1905: Hantverks- och industriutställning
• 1905: Västergötlands ungdomsmöte
• 1907: Hushållningssällskapet firar 100-årsjubileum bland annat med stor skördefest i Botan
• 1950: Elmia

(Visste du att Elmia som nu hålls i Jönköping har sitt ursprung häromkring och egentligen betyder Europeiska Lantbruksmässan i Axevalla?)

Naturvetenskapens genombrott

Under 1700-talet och upplysningstiden tog vetande och forskning fart på allvar. Här är tre exempel på personer med anknytning till Skara som gjort stort avtryck inom naturhistoria och botanik. På olika sätt har de också en anknytning till Botan. Peter Hernqvist lät anlägga parken. Andreas Dahl vandrade i den och idag blommar växter uppkallade efter honom. Claes Bjerkander studerade insekter och årstidernas växlingar och har alldeles säkert besökt parken mer än en gång.

Peter Hernqvist

Grunden till svensk veterinärmedicin lades den 8 maj 1775, då Sveriges första veterinär, Peter Hernquist, fick det kungliga uppdraget att starta landets första veterinärskola. 
I år firar alltså  Svensk veterinärmedicin och veterinärutbildning 250 år. Jubileet för veterinärutbildningen sammanfaller också med Botans jubileum och ett annat viktigt firande – Veterinärmuseets 50-årsjubileum.

Historisk tillbakablick (slu.se)

Andreas Dahl

Andreas Dahl föddes i Varnhem 1751. Hans intresse för botanik och naturvetenskap utvecklas under studietiden i Skara.  Under gymnasietiden bildade Andreas tillsammans med Johan Abraham, Leonard Gyllenhaal, Johan Afzelius, Daniel Naezén, Olof Knös och kyrkoherden och naturforskaren Clas Bjerkander ”Svenska Topografiska Sällskapet i Skara” Medlemmarna skulle skildra växt- och djurvärld, geologi, topografi, historiska minnesmärken och näringsliv framförallt i Västergötland.

Efter sin död fick han blomman dahlia uppkallad efter sig för sina stora insatser inom botaniken.
Dahlian har sitt ursprung i Syd- och mellanamerika och är också Mexicos nationalblomma.

Under sensommaren och hösten blommar dahliarabatten i Botan.

Clas Bjerkander

Clas Bjerkander var präst, vetenskapsman och Linnélärjunge. Hans detaljerade dagböcker och omfattande anteckningar ger oss en unik inblick i vardagslivet och tankevärlden under denna spännande tidsepok.På Veterinärmuseet och i gamla biblioteket kan du se utställningsplanscher och läsa mer om Clas Bjerkander.