Stadsgården, Regeringsgatan 6

IN ENGLISH

Byggnaderna 

Stadsgårdens byggnader mot Regeringsgatan är från tidigt 1850-tal och hit flyttade sedermera stadens rådstuga. Trähuset vid ingången till Stadsgården (Regeringsgatan 6A) är från 1852-1853 och har fasad av halvrund locklistpanel i ljust ockrabeige, rikt profilerat listverk och foder i nougat samt korspostfönster i rödbrunt. Inne på gården finns ett trapphus med rikligt spröjsat fönster.

Det andra huset vid gårdens ingång (Regeringsgatan 6 B) är från 1850 och har en fasad i varmgul spritputs samt hörnkedjor och listverk i grå slätputs. Handhyvlad välvd ursprunglig taklis. Trapphus inne på gården. 

Gårdslängan inne på gården består av äldre byggnader. De faluröda timrade bodarna är äldst, ca 1800-1850. Den beigegula slätputsade längan är från ca 1920-tal.

Nere vid ån står den före detta brandstationen i två våningar med vind från ca 1910 med faluröd fasad. Det höga slangtornet är oförändrat med fasspånt och brädluckor. 

Gårdens historia 

Inne på den här stora gården, ner mot Hjoån, fanns tidigt ett garveri och på gårdsplanen övade stadens "elitbrandkår" under ledning av kontorschef K G Swedenborg. I brandstationens höga torn hängdes slangarna på tork. Här tände man varje kväll en lampa för att hålla trästadens största fara borta, "den röda hanen". Än idag kan du om kvällarna se ljuset tändas i tornet.

I byggnaderna kring Stadsgården har också telegrafstation, lånebibliotek och polisstation inrymts. Inne på gården (den gula längan) finns den gamla arrestlokalen fortfarande kvar.

Idag innehåller byggnaderna privatbostäder, snickeriverksamhet och hantverkslokaler.

Brandstationens torn idag 

Den gamla telegrafstationen sett från Regeringsgatan

Revetering  

Putsning av trähus ("revetering" eller "rappat trähus") började tillämpas under 1700-talet och blev vanligt i början av 1800-talet. Denna teknik ser vi på Regeringsgatan 6 B (huset ut mot gatan, med fasad i sprit- och slätputs).

Syftet var dels att höja träbyggnadens status och ge den karaktär av stenhus, dels att höja brandsäkerheten. För att få putsen att fästa på timmerstommen finns olika metoder.

1. Råhuggning, tätt sittande spånor höggs upp i timret
2. Pliggning, tusentals träpluggar slogs in i timret.
3. Reveteringstegel, tunna tegelplattor spikas på fasaden.
4. Vassrör, på senare tid i form av reveteringsmatta (trådnät och vassrör)
5. Spräckpanel, diagonalspikade ribbor

På detta hus som vetter mot Regeringsgatan, har alla metoderna använts. Här bredvid QR-koden, bakom glaset, syns metoderna 2 och 5 i kombination med björkris. Vanligaste putsytan är slätputs eller spritputs. Spritputs är ett blött bruk som kastas på med slev och som inte slätas ut.