Marieholm - kungsgård och residens
En liten holme i ån Tidan har haft stor betydelse i Mariestads historia. Här stod gården Tunaholm som senare fick namnet Marieholm och blev hem åt över 30 skaraborgska landshövdingar. Det var här som staden Mariestad fick sin början.
Tidan rinner rätt igenom centrala Mariestad och strax intill mynningen vid Vänern ligger en liten holme mitt i ån. Här står idag pampiga gulputsade hus symmetriskt placerade med en huvudbyggnad omgiven av sex flygelbyggnader. I fyra av dem (varav två publika) huserar Vadsbo museum med sina utställningar om traktens historia och stadens industriella utveckling. Här välkomnas besökaren in för att ta del av spännande föremål och berättelser.
Tunaholm blir Marieholm
Holmen Marieholm har varit bebodd sedan förhistorisk tid med sitt goda läge med bra fiske och bördig mark. Här hade adelssläkten Tre Rosor en herremansgård med namnet Tunaholm som sedan hamnade i Gustav Vasas ägo år 1558. Gården gick vidare till hans son Hertig Karl, senare Karl IX, som döpte om den till Marieholm år 1583. Samma år grundade han också staden Mariestad och båda fick namn efter hans hustru Maria av Pfalz. Hertig Karl lät bygga en mangårdsbyggnad ”Stora konungsbyggningen” på Marieholm men efter hans död 1611 lämnades den att förfalla.
Unikt säte för kung och landshövding
Skaraborgs län bildades 1634 och landshövdingen höll då till på Höjentorp och Götala kungsgård utanför Skara. Men när Thord Ulfsson Bonde tillträdde som ny landshövding 1660 blev Marieholms kungsgård hans säte – och Mariestad blev därmed residensstad. Här har sedan länets alla landshövdingar bott fram till 1997 då Västra Götalands län bildades och Skaraborgs länsavdelning upphörde. Marieholms flerhundraåriga historia som både kungsgård och residens är unik i sitt slag.
Bevarad gårdsstruktur
Genom åren har gården byggts till och förändrats av flera av de landshövdingar som vistats på platsen. Exakt 100 år efter att staden grundats tillträdde överste Peter Örneklou som landshövding år 1683. Enligt den tidens strävan efter ordning och symmetri skapade han den gårdsstruktur som vi ser på Marieholm än idag. Ingen av de ursprungliga byggnaderna finns kvar men planen är den samma. Bevarat finns också en minnessten som Örneklou lät resa i trädgården precis intill ån som berättar om hans arbete med ombyggnaden och trädgården. Karl IX:s konungsbyggnad, byggd i timmer på stengrund på holmens norra del, förstördes i en orkan 1724. På samma grundmurar står nu den östra kanslibyggnaden som byggdes i början av 1800-talet. Alla de övriga husen vi ser idag; huvudbyggnaden, köksflygeln, kavaljersflygeln, bodlängan och stallet, uppfördes under 1700-talet.
Dagens Marieholm
Huvudbyggnaden fick så småningom sin andra våning som då nyttjades för representation och gäster medan bottenvåningen var landshövdingefamiljens bostad. Gårdens gula fasadfärg tillkom vid en renovering 1967, under Karl Frithiofsons tid som landshövding. Under hans nära 20 år på posten byggdes flera av flygelbyggnaderna om och stallet blev ny utställningshall för Vadsbo museum. Idag används residenset för representation och konferenser. Du som besökare är välkommen att strosa runt i residensträdgården och såklart besöka museets utställningar.
