Kestad kyrka
Kinnekulle

Kestad kyrka

På 1600-talet och 1700-talet genomfördes flera förändringar i kyrkan: Dekorativa kalkmålningar utfördes, en predikstol i renässansstil och en altaruppsats i barockstil installerades. Det medeltida koret revs 1764 och kyrkan förlängdes med ett nytt, bredare kor.

Under 1800-talets andra hälft beslöts det att kyrkan skulle rivas och att en ny kyrka gemensam för Kestad och Österplana skulle byggas. Kestad kyrka skulle dock stå kvar i tio år efter att den nya kyrkan uppförts. 1888 började så Kestad kyrka att rivas. Man beslöt dock att behålla det medeltida långkoret. Funktionen som kyrka upphörde och i stället brukades byggnaden som samlingssal. 1925 återinvigdes kyrkan efter en nödtorftig upprustning och återställande av predikstol, altare, dopfunt m.m. Ett nytt kor uppfördes på den medeltida grunden 1965 och en sakristia tillkom.

Dopfunt

Kestad dopfunt hör till de mest intressanta i hela Västergötland. Den är cylindrisk och dateras till första hälften av 1100-talet. På cuppan finns åtta arkader med figurer som enligt tolkningar föreställer vägen till frälsning. Endast två motiv är frontalt återgivna: Kristus i Majestät och en präst i en nattvardsscen. Från nattvardsscenen går en rörelse åt båda hållen i riktning mot Kristusbilden. På högra sidan ser vi då Guds Lamm, en missionär och en tillbedjare (se bilden). Bilderna på vänstra sidan om nattvardsscenen föreställer då segern över ondskan, Mikaels själavägning och nycklarna till paradiset.

Änglar i taket

På 1630- eller 1640-talet försågs kyrkan med dekorativa målningar i valven och väggarna. Stilen kallas Äldre Läcköskolan vars ledare var Gullick Gullicksson. Motiven utgörs av rankor av akantustyp, maskaroner och änglar. Rester av målningar i en helt annan stil från 1790-talet finns kvar vid ett av fönstren. Hela kyrkorummet vitkalkades i 1796, men målningarna togs fram igen 1914.

Kyrkguiden

I appen Kyrkguiden kan du läsa mer om kyrkorna och använda den som vägvisare när du är på plats, läs mer och ladda ner den här.