Götene kyrka
Götene
Götene kyrka har till stor del fått behålla sin yttre karaktär ända sedan den byggdes på 1100-talet. Fönstrens placering och storlek är annorlunda och den nu mera tornlösa kyrkan hade en gång i tiden ett högt och spetsigt torn som inte liknade något annat i bygden. Nu står i stället en klockstapel av trä på kyrkogården.
Götene kyrka
Kyrkan har rakt sluttande kor och altaret är byggt samtidigt som väggarna. En relikgömma finns i altaret och sägs innehålla en benbit från Sankta Helenas lillfinger. Interiören har ribbvalv och omfattande kalkmålningar finns från 1400-talet på väggar och i tak i koret. Madonnan i det norra fönstret och altaruppsatsen är från 1400-talet. En stor kristusfigur utan kors hänger i koret och är från 1100-talet. Dopfunten som är en klenod från 1100-talet är väldigt ovanlig till både form och utsmyckning.
Namnet Götene eller som det tidigare i folktradition kallats, Götahed eller Götenhed tolkas officiellt såsom götarnas betesmarker. Det skall tidigt i historien varit mönstringsplats för kungar, såsom Gaute, Gautrek och Ring, vilka förknippas med trakten. Marken kring Götene där tätorten nu ligger är ganska hedartad och sandrik, och av Götenhed bildades senare namnet Götened vilket nu blivit Götene.
Sluttningarna mot ån blev tidigt uppodlade och där byggdes ett gods som kallades "Västerby", under den första kristna tiden. Karl Sverkersson och jarlen Guttorm lär ha residerat här, den senare historiskt känd för ett korståg till södra Finland. Borgen skall ha haft vallgravar i anslutning till ån och den tros ha legat i trakten av nuvarande Götgatan.
Jarl Guttorm hade en dotter som hette Helena, hon ärvde Västerby efter jarlen. Hon skall ha bekostat byggandet av Götene kyrka på 1100-talet, samt även byggandet av kyrkan i Skövde där hon var ägare av Vomb. Hon vallfärdade till Jerusalem och vid hemkomsten skulle hon ha medverkat vid invigandet av Götene kyrka. Men på stigen från Västerby till kyrkan överfölls hon och mördades med svärd. Mördarna var hennes måg, den hedniske Esbjörn Snares släktingar. De ansåg att Helena var anstiftare till mordet på Snare, som blev dräpt av sina egna trälar strax innan Helena vallfärdade, och nu utkrävde blodshämnd enligt den hedniska seden.
Enligt legenden sprang en källa fram på mordplatsen, vilken senare omtalades att göra underverk. Så sent som på 1700-talet var på platsen ett högt träkors rest som minne, källan ligger nu inne på Arlas industriområde. Helena helgonförklarades och blev Västergötlands skyddshelgon. Vid Fornängsskolan finns en stor domarring, den består av 12 stora stenar i cirkel samt en fristående sten, vilket tyder på att Götene var en tidigt befolkad plats.
Sankta Helena
Helena (eller Elin som hon också kallas) var Västergötlands mest firade helgon under medeltiden. Helena var en rik och mäktig kvinna som levde i trakten av Götene och Skövde på 1100-talet. Enligt legenden var hon med och bekostade bygget av Götene kyrka och blev dödad på väg till invigningen av den.
Under årens lopp har Sankta Helena alltmer fallit i glömska. Men i samband med projektet "Skaraborgs medeltida besöksmål" lyftes Sankta Helena fram som ett mycket spännande och intressant "tema" att fördjupa sig i Det finns ett uttalat lokalt intresse och engagemang att lyfta fram den medeltida historien med verklig förankring samtidigt som det finns ett intresse att utveckla Götene och Kinnekullebygden som besöksmål.
Syftet med projektet är att ta till vara och lyfta fram det lokalhistoriska arvet om Sankta Helena. Projektet vill återupprätta hennes betydelse för kyrkan och bygden. Vi vill samla alla krafter och stärka Götene som besöksmål genom att utveckla guidade turer, pilgrimsvandringar, teateruppsättningar, dramaspel, studiecirkel och nya produkter.
Kyrkguiden
I appen Kyrkguiden kan du läsa mer om kyrkorna och använda den som vägvisare när du är på plats, läs mer och ladda ner den här.
