Västsvenska deckare och Nordic Noir

I spåren av böcker och filmatiseringar frodas den svenska deckarturismen och i Västsverige är de tätt mellan de fiktiva mordplatserna. Den nyfikne deckarläsaren kan följa i författarnas spår i allt från Bohusläns kustidyll och Dalslands skogar till Västergötlands kulturlandskap och Göteborgs urbana miljöer.

För att tala om deckare från Sverige och de nordiska länderna används ofta samlingstermen Nordic Noir. Men vad är det egentligen man syftar på när man talar om Nordic Noir?

Vad är Nordic Noir?

Maj Sjöwall och Per Wahlöö som skrev polisromanserien Roman om ett brott (1965–1975) betraktas som föregångarna till Nordic Noir. Tidsmässigt ligger dock huvudfokus på de senaste decennierna, från och med att Henning Mankell 1991 gav ut den första Wallander-romanen, Mördare utan ansikte.

Det sägs ibland felaktigt att Nordic Noir är en genre, men i själva verket är det ett geografiskt samlingsbegrepp som inkluderar alla deckare från de nordiska länderna, alltså en mängd olika deckarvarianter eller genrer: från blodiga seriemördarthrillers till pusseldeckare, polisromaner och humoristiska mysdeckare. När det gäller film och tv används begreppet också ofta för att beteckna en särskild estetik som är mörk, melankolisk och våldsam, men detta gäller bara en liten del av utbudet när man talar om böckerna.

I bokform är Nordic Noir så mycket mer och ska man sammanfatta vad alla dessa olika deckare har gemensamt är det bättre att fokusera på innehåll än estetik. Då kan man säga att det som är typiskt för Nordic Noir är sådant som starka kvinnogestalter, en diskussion kring välfärdsstaten och aktuella samhällsfenomen, samt ett starkt fokus på natur- och miljöskildring.

Starka kvinnor och svensk jämställdhet

I Sverige och de övriga nordiska länderna har vi nått relativt långt när det gäller jämställdhet och detta speglas även i deckarna. En majoritet av de svenska deckarna har kvinnor i huvudrollen och dessa tenderar att vara både starka och komplexa – något som naturligtvis tilltalar många läsare, inte minst kvinnor. Ett bra exempel är polisen Irene Huss i Helene Turstens Göteborgs-deckare. Huss håller inte bara många bollar i luften när det gäller karriär och familjeliv, hon har dessutom varit europeisk mästare i jujutsu.

Något som ofta tilltalar läsare från andra länder är också att läsa också om män som tar hand om hem och familj. Det är i få länder som jämställdheten nått lika långt som i Sverige när det gäller föräldraledighet. Här kan man till exempel nämna Camilla Läckbergs polis Patrik Hedström som periodvis är pappaledig och kämpar med att sköta barn och markservice medan hustrun, författaren Erika Falck, är ute och löser mordfall bland kobbar och skär i det bohuslänska kustsamhället Fjällbacka.

På mördarjakt i välfärdsstaten

Maj Sjöwall och Per Wahlöö ”avslöjade” den svenska välfärdsstatens baksidor i sina polisromaner. Sedan dess har deckaren varit den litterära genre där man i Sverige belyser aktuella samhällsfenomen och problem. Detta starka fokus på samtida politiska och sociala frågor utmärker svenska deckare i ett internationellt perspektiv. Samtidigt finns det en nyfikenhet utomlands på de nordiska välfärdsstaterna som till synes skapat en lyckad kombination av socialism och kapitalism. Så bra kan det väl ändå inte vara? Eller?

Deckarna ger läsare en djuplodande inblick i välfärdsstatens vardag som utomstående annars har svårt att få genom nyhetsbevakningen. Som när Lina Bengtsdotter skildrar den gamla bruksorten Gullspång med vilsna ungdomar, drogproblematik och fattigdom. Eller när Åke Edwardson i sina polisromaner om Erik Winter följer tätt i Sjöwall-Wahlöös och Mankells fotspår och i en kärleksfullt skildrad Göteborgsmiljö tar upp allt från gängkriminalitet till våld i nära relationer.

En annan typ av samhällsproblem diskuteras i Mariette Lindsteins Dimön-serie, förlagd till en fiktiv ö utanför Bohusläns kust. Författaren var själv under tjugofem år medlem av scientologerna och kämpade länge för att lyckas lämna dem. I sina deckare skildrar hon hur sekter lockar och snärjer människor och hur farliga de kan vara.

Den svenska naturen – en exotisk miljö

Ända sedan medeltidens ballad-diktning har den svenska litteraturen präglats av ett starkt fokus på natur- och miljöskildring och dagens deckartradition utgör inget undantag. Sverige är därtill ett av Europas mest glesbefolkade länder och för internationella läsare framstår den svenska naturen ofta som något exotiskt med idyllisk skärgård, vilda skogar, djupa sjöar och vidsträckta fjäll. Här finns sommarens eviga, ljusa nätter och vintern med snö, kyla och mörker – de svenska årstidernas växlingar skapar ovanligt starka kontraster.

Bohusläns kustnära landskap med sina karga kobbar, det ständigt närvarande havet, den gamla fiskarkulturen och sommarturismen har inspirerat många svenska deckarförfattare. Mest känd är naturligtvis Camilla Läckberg som redan 2003 placerade kustsamhället Fjällbacka på den svenska deckarkartan, men många har följt i hennes spår. Ann Rosman låter sina mordmysterier utspela sig på ön Marstrand, där hon förankrar dem djupt i platsens dramatiska historia. Kristina Ohlsson har valt Hovenäset norr om Kungshamn som spelplats för sin Strindberg-serie, och i Anna Ihréns böcker är det Smögen som står i fokus.

Även det västgötska kulturlandskapet med slätten, skogen och de många kyrkorna har lockat de svenska deckarförfattarna. Kristina Appelqvist låter sina böcker utspela sig i dels Skövdetrakten, dels runt Mjöbäck nere i Sjuhäradsbygden. Själv uppvuxen i Mjöbäcks prästgård har Appelqvist en särskild förkärlek för kyrkliga miljöer. Christina Gustavsson rör sig också i Sjuhäradsbygdens omväxlande natur, men har valt Tranemo som utgångspunkt för sin Brännpunkt Västergötland-serie och där hittat spännande mordmiljöer exempelvis vid Gräne gruva. I Boråstrakten har även Håkan Nesser placerat sitt fiktiva Kymlinge, centralorten i Barbarotti-serien.

De gamla västgötska bruksorterna utgör också populära deckarmiljöer. Medan tidigare nämnda Lina Bengtsdotter skildrar Gullspång i nordost har Kamilla Oresvärd valt Vargön i nordväst. I Oresvärds böcker spelar den dramatiska naturen kring Vargön ofta en avgörande roll, som när en nybliven brud i seriens inledande bok Brudslöjan hittas död vid Skäktefallet, det dramatiska vattenfall som i folkmun kallas just Brudslöjan.

Dalslands djupa skogar och många vattendrag är som gjorda för spännande deckarintriger. Susanne Jansson har valt de förrädiska myrmarkerna i norra Dalsland som mystisk – och mytisk – spelplats i Offermossen, medan Helen Tursten inleder sin västsvenska serie om polisen Embla Nyström med älgjakt. Hennes Jaktmark utspelar sig i ett vilt och storslaget skogslandskap, även det i norra Dalsland.

Nordic Noir – ett föränderligt deckarlandskap

Fram till att Stieg Larssons Millennium-trilogi publicerades var polisromanen den dominerande genrevarianten i Sverige, något som till stor del kan tillskrivas svenskarnas generella tilltro till polisen. Polisromanen är fortfarande populär, men Larssons sätt att framgångsrikt kombinera element från olika deckargenrer har inspirerat till bredd och variation i utbudet.

Idag innehåller den västsvenska deckarfloran allt från kluriga och relativt oblodiga deckare till våldsamma och actionfyllda berättelser. Kristina Appelqvist tidigare nämnda böcker hör till de förra. Det gör även Marie Hermanssons historiska Göteborgsdeckare som aktualiserar verkliga händelser och platser under 1920-talet. Den andra ytterligheten exemplifieras av hårdkokta polisromaner med thrillerinslag av Camilla Ceder, Ingrid Elfberg, Tony Fischier och Christina Larsson, författare som alla huvudsakligen skriver om Göteborgs storstadsmiljöer.

Men vad majoriteten av dagens svenska deckare – av det som så ofta kallas Nordic Noir – har gemensamt, oavsett genrevariant, är de starka kvinnorna, utforskandet av samhället och de kärleksfullt skildrade miljöerna.

Välkommen att vandra längs dina favoritdeckares gator och stigar här i Västsverige.

Upptäck den fantastiska naturen och kulturen och träng på det sättet ännu djupare i deckarnas spännande världar.

Mer om litteratur i Västsverige