Molla kyrka
Molla, Herrljunga

Molla Kyrka

Kyrkan står på en höjd cirka 12 meter över Mollasjön, som ligger strax söderut. Nossan mynnar i sjön och över ån sydöst om kyrkan finns dels en ny bro, dels en gammal välvd stenbro. Enligt en beskrivning från 1754 hade man anlagt en träbro vid sjöns ände över de vidsträckta sankmarkerna runt Nossan, "som i längden knappast har sin like i landet".

Kyrkan kan till sin äldsta del ha uppförts 1150-70. Molla kyrka förmodas ha blivit tillbyggd två gånger under medeltiden, och murar sannolikt från 1200-talet finns kvar i väster med ett igenmurat långsmalt, rundbågigt romanskt fönster i nedre delen av västfasadens ytterliv. Dopfunten är bevarad och har figurscener med människor och djur huggna i relief.

Kyrkan byggdes om och fick ett tresidigt avslutat kor i öster vid 1700-talets mitt, då förmodligen även sakristian i norr uppfördes. Vid denna stora ombyggnad tillkom rimligen det invändiga spegelvalvet och troligen även sakristian. Vapenhuset av trä i väster är uppfört före 1877 då det byggdes om till nuvarande form.

Ryggås och vindskivor var tidigare täckta med blyplåt. Kring plåtarnas tillkomst, angiven till 1500-talet, finns en märklig sägen. På en halvö i Mollasjön, kallad Tjuvholmen eller Myntön, fanns en eller två kvinnor som i en murad källare idkade falskmyntning men brottet uppdagades. Dödsdomen som följde på detta skulle kunna upphävas av kung Gustav I om kyrkans tak täcktes med falskmyntarmetallen, alltså blyet. Arbetet började vid koret och gick vidare åsen ut, men i nordöst fick kvinnan/kvinnorna svindel och ramlade ned på norra sidan, bröt nacken och dog. Platsen utmärktes med en sten som finns kvar än idag. Att taket verkligen bara blev blytäckt till hälften sägs framgå av ett dokument från 1583. Blytäckning var typiskt för Sydsverige.

Fina målningar frilades vid renovering 1935

Vid renoveringen 1935 frilades övermålade kalkmålningar i al secco på väggarna, bäst behållna vid läktarbröstet i höjd med den medeltida ingången åt söder. Målningarna var välgjorda och utförda i tre horisontala fält i rött och svart. Två målningsskeden i renässans från decennierna kring 1600 kunde urskiljas. Södra sidan hade mindre gammal puts och dekor än norra sidan.
Målningarna på norra sidan visade Kristus och de fåvitska jungfrurna och tillskrevs Gullik Gullikson, känd för liknande arbeten på Läckö slott cirka 1620-30. Han dekorerade även bland annat kyrkorna i Råda, Skälvum och Fullösa.
Målningen i Molla var flera meter bred och omkring en halv meter hög med en bård mot ett ornamentdominerat undre. I kanten till motivet däröver framträdde en äldre målning som bedömdes vara gjord några årtionden tidigare. Den föreställde en rustningsklädd riddare, vars utstyrsel sägs vara 1500-tal, och tros vara ett äreminne över den engelske riddaren Bethun, enligt traditionen jordfäst här.

På baksidan av en tavla med Gustav III:s tal upptäcktes en 1400-talspannå, troligen en gammal altartavla, som konserverades liksom medeltida träskulpturer, en föreställande madonnan med barnet från 1200-talet och en annan Johannes döparen.

Klockstapeln stammar från 1709 men lär ha blivit nästan helt nybyggd 1827 och har en senmedeltida storklocka, eventuellt från 1400-talet. Den omnämndes 1829 som en av de största klockorna i trakten. Den mindre klockan göts 1726-27 men blev omgjuten redan 1758 av Nils Billsten i Skara.

Varmt välkommen till Molla kyrka och verksamhet.