Fiskarter

Vill du spinnfiska abborre och gädda eller föredrar du att rigga båten för en stunds trollingfiske? Eller du kanske har blivit intresserad av vertikalfiske?!  

Alla hittar "sitt fiske" inom Fiskelandsområdet oavsett om du är "specialist" eller bara vill åka iväg med familjen på en avkopplande fiskeweekend. 

De flesta fiskarterna i området får du presenterade här, både de "klassiska" spöfiskearterna och de som är lite ovanligare.

Abborre

Abborren är vår vanligaste sportfisk. En kämpe på spöt som hugger på mete, spinn och pimpel. Vikten ligger normalt kring 2-3 hg men når ofta vikter i Fiskelandområdets sjöar kring 1-2 kg. Abborren går att fiska nästan hela året om man anpassar metoderna efter årstid. Allt från de mörkaste små skogstjärnarna till de djupare och större sjöarna finner man abborren.

Braxen

Braxen är en ev de större s.k karpfiskarna. Vikten ligger ofta kring kilot och över. En rolig metfisk som ibland även blir "slumpfångst" på spinnspöt. Mete efter Brax med lövmask eller deg är ett roligt och spännande fiske. I Fiskelandsområdet finns många orörda vatten som innehåller storvuxen Braxen. Särskilt populär är Braxen bland engelska metare. Fisken kan bli uppemot 5 kg och exemplar runt 3 kg är ganska vanligt om man lyckas specialisera sitt fiske och lokalisera en bra fiskeplats.

Gädda

Vår största sötvattenlevande rovfisk. En glupsk allätare som är en spännande fisk att ta på spöt. Storleken ligger normalt kring ett par kilo men varje år fångas gäddor i området uppemot 13-15 kg! Gäddan finns precis som abborren nästan i samtliga sjöar och vattendrag. Ett ökat intresse för gäddfiske har konstaterats under de senare åren.

Gös


Gös är en fisk som gillar mer näringsrika och grunda sjöar. Gärna med lite grumligare vatten och gott om vitfisk. Gösen är en fisk som är populär både som sportfisk och matfisk. Gös kan fångas på flera olika sätt med spö. Någon har sagt någon gång att "gösen är en blandning mellan gädda och abborre" och det ligger något i det påståendet. Vassa tänder och långsträckt kropp som en gädda med randig rygg och ryggfenor som en abborre. Gösen kan bli flera kilo och fiskar kring 2 - 3 kg är ganska vanligt. Under senaste åren har gösfisket fått en extra skjuts framåt i samband med att det s.k. ”vertikalfisket” har ökat. Numera erbjuder redskapsbranschen speciellt anpassad utrustning, båtar m.m. för vertikalfiske.

Harr

Harr finns i älven Glomma, och är en laxfisk som lever i strömmande vatten. Normalt blir harren uppemot 1 kilo, men större exemplar har fångats i Fiskeland. Harren fiskas bäst med fluga, mask eller små skeddrag eller spinnare. Harren bjuder på fin fight med lättare utrustning och är en populär sportfisk!

Insjölax

Gullspångslax och Klarälvslax finns i ca 5 - 6 större sjöar i området samt i Vänern. Den växer fort och når snabbt vikter kring 4 - 5 kg på bara ett par år efter utplantering. Siklöjan som finns i stora mängder tillhör insjölaxarnas favoritföda. Laxen är en sportfisk som ofta fångas via trolling, spinn och flugfiske. Fiskar uppemot 11 och 12 kg har fångats i området! Denna silverblanka fisk ligger också i topp vad gäller matfiskar. Köttet är ljusrött och välsmakande.

Lake

En ”bortglömd sportfisk” som går att vintermeta eller fånga via bottenmete. Ganska talrik i hela Fiskelandsområdet, speciellt i de större sjöarna. Snittvikten ligger strax under kilot men exemplar kring 3 kg är möjligt att fånga vid riktat fiske. Laken brukar kallas för ”sötvattenstorsk” eftersom den påminner om torsken. Speciellt vinterfisket från is är ett spännande fiske. Bästa tiden på dygnet är från skymning och några timmar framåt på kvällen då fisken är som mest aktiv.

Regnbåge

Regnbågsöringen eller ”regnbågen” som den ofta kallas i folkmun finns utplanterad i några mindre vatten i Fiskelandsområdet. Fiskar kring kilot är vanligast och Regnbågen är en stridbar och populär sportfisk. Tack vare regnbågsöringen har vi idag många aktiva sportfiskare och kanske speciellt flugfiskare som haft regnbågen som ”startfisk” och inspirationskälla. Regnbågsöringen är aktiv även när det är kallt i vattnet och kan fiskas under alla årets månader. I en del vatten är den fredad under den kalla årstiden så ta reda på vad som gäller där du ska fiska!

Röding

Rödingen finns med sparsamma bestånd i några sjöar och i samtliga vatten är den ganska storvuxen. Rödingen anses av många vara främst av alla sötvattenfiskar både som matfisk och sportfisk! Vår, höst och på vinterisen finns största chansen att få rödingen på spö. Sommartid går rödingen på djupare vatten och är då svårare att fånga. I Västra och Östra Silen, Lilla Le och Lelång finns olika sorter av storröding. Normalvikten ligger kring 1-3 kg.

Sutare

Sutaren tillhör karpfiskarna och finns i ganska många vatten i Fiskelandsområdet. Fisken är en ”doldis” som är både ljusskygg och diskret. Vill helst ha vegetationsrika, grunda och näringsrika sjöar. Bland metare i främst England är den en populär sportfisk och en erkänd figther på spöt! Vikten är oftast mellan halvkilot och uppemot 2 kg. Fisken har ett tjockt skinn och slemlager.

Öring

Öringen finns både i de större sjöarna och i mindre bäckar och åar. I sjöarna blir i regel öringen mer storvuxen och håller ofta vikter kring 2 - 4 kg. Öringen anses av många vara "sportfiskarens högvilt" och är utmärkt både på spöt och matbordet. De största spöfångade fiskarna i området ligger kring 11 kg (Vänern). I en del bäckar finns den lite mindre ”bäcköringen” som egentligen är samma öring men som inte blir lika storvuxen och som håller sig stationär i bäcken hela sitt liv. I en del av bäckarna i Fiskelandsområdet är öringen helt fredad och får ej fångas.

Övriga arter:

Färna

Färnan påminner mycket om Mörten och är ännu en vitfisk som gärna vill ha näringsrika vatten. Färnan går att meta och den kan fiskas med flugspöt men är inte så vanlig i områdets sjöar.

Id

En glupsk rovfisk som tillhör vitfiskarna. En mycket rolig sportfisk som går att få både på spinn och mete. Äter både smådjur, insekter och småfisk. Iden kan bli uppåt 2 och 3 kilo och om Du har tur ännu större! Tyvärr är den inte så vanlig som sportfisk i områdets sjöar.

Mört

Ofta premiärfisken för många på metspöt! Är talrik i hela sjösystemet och en fisk på ca 8-15 cm. Fisken är något kraftigare i kroppen än löjan och känns lätt igen på sina röda ögon. Är idag ingen större matfisk men en rolig fisk att meta med mask, deg eller majs. Mörten finns i vikarnas vasskanter, åmynningar, kanaler, risvasar – nästan överallt där vattnet inte är för djupt.

Sarv

Förekommer i de mer näringsrika vattnen. Påminner om en mört som är lite kraftigare och större. Sarven ligger ofta i vikter kring 3-4 hg. och är en rolig fisk att ta på metspöt. Sarven är en romätare och passar på när andra fiskar är inne på grunt vatten och leker såsom Gädda, sik och brax. Lämpliga biotoper för sarv är grunda vatten med riklig växtlighet och ganska näringsrikt vatten. Gärna i åmynningar och utlopp trivs Sarven bra.

Björkna

Björknan är en fisk som tillhör de s.k vitfiskarna. Påminner mycket om braxen i sin kroppsform men är ofta blankare och ljusare i sin täckning. Björknan är också mindre än sin släkting Braxen. Hos de engelska metarna går den under benämningen ”silver-bream”.

Löja (Benlöja)

Förekommer i de flesta av områdets sjöar och vattendrag. En mycket viktig bytesfisk för samtliga rovfiskar. Kan uppträda i enorma mängder och då kan det bli högtidsstunder för sportfiskare eftersom löjan lockar till sig stor abborre, gädda och gös. Löjan går utmärkt att meta med deg eller mask/maggot.

Ruda

En seglivad och tuff karpfisk som är mer förekommande än man kanske tror. Rudan är ganska liten och lever ofta i små bäckar och grunda sjöar med tät vegetation. Ofta i så små vatten där man inte förväntar sig några fiskarter alls. Rudan går att meta.

Gers

Förekommer mest i de större sjöarna och är vanligast som bifångst vid nätfiske efter siklöja och sik på hösten. En taggig och slemmig typ som ställer till oreda för nätfiskaren. Gers har inget större värde som vare sig sportfisk eller matfisk. Däremot förekommer Gers en del på abborrens meny. Gersen är ganska vanlig i områdets sjöar.

Nors

Förekommer i de större sjöarna och är vanligast som bifångst vid nätfiske efter siklöja och sik. Nors är ingen av de vanligaste fiskarna i området men på andra håll i landet håvar man Norsen och äter den med förtjusning. Ett typiskt kännetecken för norsen är den karaktäristiska doften av färsk gurka som känns direkt i samband med fångst. Norsen är annars en viktig bytesfisk främst kanske för jagande abborre, gädda, lax och öring. D.v.s. den fisk som jagar ute på de fria ytorna i de större sjöarna. Man brukar prata om s.k "norsabborre" som brukar vara storväxta, grova exemplar som specialiserat sig på just nors.

Sik

Finns mest i områdets större och djupare sjöar. Är en laxartad fisk med en normalvikt kring 3-4 hg. Vikten varierar lite mellan sjöarna och typ av sik. Sikar uppemot 3-4 kg har fångats men är ovanligt. Tyvärr är Fiskelands sikarter svårflörtade att fånga på spö och uppskattas mest som god matfisk. Siken leker på grunt vatten under senhösten och kan då uppträda i stora mängder. Siken är också en viktig betesfisk för andra rovfiskar. Stora gäddor brukar lockas in på grunt vatten under lektiden på hösten.

Siklöja

Förekommer precis som siken mest i Dalslands större och djupare sjöar. Är en mindre laxartad fisk som ibland till utseendet förväxlas med Benlöjan. Siklöjan fiskas enbart med nät. Förr användes också not till siklöjefisket på hösten. Siklöjan leker under oktober – november och är en av de viktigaste bytesfiskarna för rovfisken inom Fiskelandsområdet.