11. Baldersnäs - Promenad till Världens ände

Världens ände är en udde i Laxsjön. Förklaringen till detta egendomliga förhållande är ett fascinerande stycke Dalslandshistoria. Och en promenad till Världens ände leder genom ett landskap som ännu bär tydliga minnen av en tid då det var ryktbart i hela Europa.

"Här står vi vid spetsen, här viker jorden för vår fot.”

Devisen låter kanske onödigt högstämd på en udde i en dalsländsk insjö. Men vid yttersta spetsen av Baldersnäshalvön i Laxsjön, Dalslands minst dalsländska naturreservat, finns just dessa ord – på latin – ristade i sten. För den som skapat sin egen oas mitt i granskogsmörker och fattigdom, för den som format ett landskap efter eget huvud och lyft det till internationell ryktbarhet kändes det kanske inte som överord. Här slutade verkligen den ganska ansenliga värld som under några decennier på 1800-talet regerades av ”Kongen på Dal”, brukspatron Carl Fredrik Waern, sågverksägare, mönsterjordbrukare på en gård med 54 underlydande torp och därtill ägare till ett stort handelshus i Göteborg.

Engelsk park

Waern ville omvandla Baldersnäshalvön till en engelsk park enligt tidens ideal, ett stycke tillrättalagd natur full av skönhetsupplevelser, förströelser och lekfulla överraskningar för promenerande herrskapsfolk. Han lyckades till den grad att Baldersnäs blev internationellt omskrivet som ett av de förnämsta exemplen i Europa på en anläggning av detta slag.

Än i dag präglas landskapet på Baldersnäs av CF Waerns projekt, även om bara rester av den storslagna parkanläggningen återstår. En gång fanns här 240 främmande trädslag, tusentals exotiska växter, 15 kilometer strandpromenader, broar, lusthus och paviljonger i skilda stilarter, allt omsorgsfullt infogat i ett levande jordbrukslandskap.

Främmande trädslag

Några av de främmande trädslagen finns alltjämt kvar. På gräsplanen framför huvudbyggnaden står två pyramidalmar och nere vid Bränneriviken växer en reslig Weymouthtall. Här kan man också finna avenbokar och blodbokar i den så kallade Ädelträdsparken. De konstgjorda Parasollholmarna finns kvar, en stor del av strandpromenaden har återskapats och ett par av de gamla gångbroarna med sina sirliga järnräcken är åter på plats. Och alltjämt är Baldersnäs ett levande jordbruk, där får håller de gamla betesmarkerna öppna.

Mer kulturhistoria än dalsländsk natur

En promenad runt Baldersnäshalvön är alltså i högsta grad en njutbar upplevelse än i dag, även om den bjuder på mer kulturhistoria än dalsländsk natur. Vill man ägna sig åt renodlade naturstudier kan man med floran i hand leta efter blekbalsamin och vitfryle. Båda är arter som spridits i Sverige med människans hjälp, och som mest förekommer i parker, trädgårdar och liknande miljöer. Vitfrylen är bara känd från två lokaler i Dalsland. Kanske åkte den snålskjuts till Baldersnäs med någon av de många sändningar av främmande växter som Waern lät frakta hit. På det sättet kom i varje fall kirskålen till bygden kring Laxsjön, åtminstone enligt en allmänt spridd uppfattning bland traktens folk. Ogräset går allmänt under namnet ”Ballnäskveke”, efter det gamla, folkliga namnet på Baldersnäs.

Baldernäs Herrgård

Alla med lite fantasi och en karta förstår varför Ballnäs är ett passande namn på halvön. Baldersnäs är naturreservat, 103 ha och ett av Dalslands stora turistmål, med café, restaurang, hotell och många olika aktiviteter sommartid. Baldersnäs lantrasgård har får och andra djur av gamla svenska raser. Strövstig i parken. En barnvänlig och rymlig rastplats finns nära halvöns spets. Badmöjligheter i Laxsjön.

Hitta hit:
Baldersnäs ligger ca 3 km norr om Dals Långed, varifrån skyltning finns (N58.959193 O12.27876).

Karta över området

Tillbaka till www.naturidalsland.se