35. Getebuberget – Naturvårdsbiolog för en dag

Varför inte prya en dag som naturvårdsbiolog? Det finns kanske mindre krävande områden för detta än Getebuberget, men ganska få som har lika mycket att erbjuda. Sotnätfjärilen är bara det senaste tillskottet på artlistan.

En dag i juni 2016 såg biologen Roger Gran ett tjugotal sotnätfjärilar flyga över ett kärr i Budalen. Det var en glädjande syn, för sotnätfjärilen har blivit allt mer ovanlig i Sverige och finns på rödlistan över hotade arter, om än i den lägsta riskgruppen. Den nyupptäckta lokalen i Budalen kan vara artens enda förekomst i Dalsland.
Sotnätfjärilen är helt beroende av vänderotsväxter. Den lägger sina ägg på vänderotens blad, och larverna lever ett eller två år på bladen innan de förpuppas. Vänderotsväxter är vanliga, men de fuktängar och andra liknande miljöer som fjärilen kräver blir allt mer sällsynta. Såväl utdikning som igenväxning hotar fjärilens överlevnad.
Budalen är en del av naturreservatet Getebuberget, och sotnätfjärilen är bara en av 20 rödlistade arter som noterats där. Dessutom har man funnit ett hundratal så kallade signalarter i området. Signalarter är svampar, lavar och mossor som genom sin blotta närvaro visar att en skog är skyddsvärd.
Så kan det bli när Roger Gran och andra av hans sort, låt oss kalla dem naturvårdsbiologer, upptäcker ett spännande naturområde och börjar utforska det.
Att leta efter den berömda nålen i höstacken är latmansgöra för amatörer jämfört med vad naturvårdsbiologerna håller på med. Många sällsynta och hotade arter finns i områden som skyddats från exploatering genom sin otillgänglighet. Getebuberget består till stor del av bergsryggar med branta sidor. Nedanför stupen finns näst intill oframkomliga blockhav och myrmarker. Och det räcker inte att spana efter nålar i största allmänhet när man tar sig fram genom terrängen. Man bör vara personligt bekant med ett par tusen olika nålar, känna dem till namn och utseende och kunna skilja de vanliga från rariteterna.
I Getebubergets fall har artjakten pågått i över 20 år, och artlistan blir ständigt längre. Sotnätfjärilen är ett av de senaste tillskotten.
Frågan är vad vi vanliga dödliga, som inte känner igen blekspik eller dvärgtufs ens på nära håll och i fullt dagsljus, har i Getebuberget att göra? Tja, om vi tar oss upp på Östra eller Västra Åsen kan vi vandra relativt bekvämt i glesa barrskogar och överraskas av en markflora som annars hör lövskogar och betade gräsbackar till: blåsippa, kattfot, vippärt, ängsskallra och fältgentiana är några av arterna. Vi befinner oss på Dalformationens berggrund, om än på en av de yttersta utlöparna.

Getebuberget är naturreservat, 142 ha. Informationstavla finns, men inga leder eller andra anordningar för besökare. Terrängen är i stora delar svår, med branter, blockterräng och myrar.

 

Hitta hit:
Området ligger ungefär en mil nordost om Bengtsfors. Från väg 164 Bengtsfors - Åmål tar man i Laxarby av mot Solvik. Strax innan man kör in i Solviks by tar man av mot höger vid skylt ”Naturreservat”. Parkeringsmöjlighet och informationstavla efter ca 700 m vid vägens slut. Blockera inte vändplanen! (N59.092673 O12.349867)

Karta över området

Tillbaka till www.naturidalsland.se